Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-20 00:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/razzian-fyller-haktet-till-bristningsgransen/

SVERIGE

Razzian fyller häktena till bristningsgränsen

”Om en häktesplats är tom, är den bara det i några minuter. Max en kvart” säger häkteschefen i Göteborg Malin Sparrström till nationella chefen för anstalter och häkten Lennart Palmgren
”Om en häktesplats är tom, är den bara det i några minuter. Max en kvart” säger häkteschefen i Göteborg Malin Sparrström till nationella chefen för anstalter och häkten Lennart Palmgren Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Nästan helt utan förvarning fick Kriminalvården ett hundratal nya personer att låsa in den här veckan, efter den internationella razzian mot organiserad brottslighet.

– Det var fullt redan innan i storstadshäktena. Nu skjutsar vi vissa till mindre orter och dubbelbelägger alla celler som går, säger Lennart Palmgren, chef för Sveriges häkten och anstalter.

Ledningsmötet var planerat sedan länge, men ämnet högst upp dagordningen helt nyinsatt. När Kriminalvårdens regionchefer möttes i Göteborg på onsdagen var effekterna av Operation Trojan Shield i akut fokus. Den spektakulära polisinsatsen, som hyllats av självaste statsministern, skall nu hanteras i vardagen ute på svenska häkten. Och förberedelsetiden för dem var obefintlig.

– Med all respekt för den höga sekretess polisen tvingats arbeta med i det här fallet, så skapar detta väldigt korta reaktionstider i vårt led, säger en pressad Lennart Palmgren, nationell chef för alla Sveriges häkten och anstalter.

”Vi jobbar mot klockan” säger Lennart Palmgren, chef för Sveriges häkten och anstalter. Här på väg till möte med Kriminalvårdens regionchefer. Ämnet – Trojan Shield.
”Vi jobbar mot klockan” säger Lennart Palmgren, chef för Sveriges häkten och anstalter. Här på väg till möte med Kriminalvårdens regionchefer. Ämnet – Trojan Shield. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Beläggningsgraden i hans verksamhet var 99,7 procent – före razzian. På kort tid, med kulmen under måndagsmorgonen greps 155 personer i den svenska delen av insatsen. Det går att dubbelbelägga på några håll, men till slut fylls även den kapaciteten upp.

– Det är alldeles för små marginaler. Vi jobbar mot klockan, säger Lennart Palmgren.

En omedelbar åtgärd är att regioncheferna i ledningsgruppen får samordna sig mer än vanligt. Flest frihetsberövade efter razzian har Stockholm, Uppsala och Göteborg. Örebro och andra häkten i det som kallas Region Mitt är däremot inte lika berörda av operationen, så dit skjutsas nu några av storstädernas anhållna och häktade.

– Det är inte bara en mängd nya klienter, utan också en krävande grupp. För många väntar långa utredningstider och de ska säkert sitta med restriktioner. Dessutom ska de separeras både från sina vänner och sina fiender. Det är en logistisk utmaning, säger Lennart Palmgren.

Malin Sparrström kontrollerar siffrorna i DN:s anteckningsblock. Det finns inga platser kvar på häktet i Göteborg nu.
Malin Sparrström kontrollerar siffrorna i DN:s anteckningsblock. Det finns inga platser kvar på häktet i Göteborg nu. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

I samma kvarter som Kriminalvårdens regionkontor i Väst ligger också Göteborgs häkte. På trottoaren utanför stöter nationella chefen ihop med den lokala häkteschefen Malin Sparrström. Den här morgonen har ytterligare sju personer frihetsberövats efter oroligheterna i stadsdelen Hjällbo. Med det pressas hennes lokaler ännu mer.

Göteborg har 336 platser i normalläget, och då ska man veta att några av dem är resultatet av dubbelbeläggningar. De 336 var fulla redan i söndags. Utöver detta har Göteborg 30 så kallade anhållningsplatser.

I måndags frihetsberövades 21 personer till följd av Trojan Shield och på onsdagen 7 personer på ett bräde i Hjällbo. 21 + 7 = 28. Två tomma sängar alltså?

– Nej, nej, nej. Jag har inga tomma platser alls. Om jag har en tom bädd så är den det i några minuter. Max en kvart, säger Malin Sparrström.

– Men ni får väl använda tio platser i Tidaholm också, inflikar Lennart Palmgren.

– De har vi redan fyllt, svarar Malin Sparrström.

Lennart Palmgren säger att han nog måste forcera nybyggnad och tillbyggnad av anstalterna i landet. På nio håll planeras tillfälliga moduler som ska ge några hundra nya platser nästa år.
Lennart Palmgren säger att han nog måste forcera nybyggnad och tillbyggnad av anstalterna i landet. På nio håll planeras tillfälliga moduler som ska ge några hundra nya platser nästa år. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Efter anhållanden och häktningar väntar troligen långa strafftider på anstalt för många av de som gripits i den internationella razzian. Även där råder platsbrist.

Läs mer: ”Vi planerar för baracker”

– På tio års sikt ska vi bygga ut fängelserna i Sverige med 3-4.000 platser. Nu måste vi nog forcera det schemat, säger Lennart Palmgren.

Två stora anstalter är redan beslutade – Trelleborg och Kalmar. Under nästa år kommer också bygget av tillfälliga moduler på nio håll i landet att ge några 100 nya platser i Kriminalvården.

Under eftermiddagen greps ännu en person i Hjällbo i Göteborg. Ännu en läggs till matematiken i stadens proppfulla häkte.

Läs fler nyheter från Göteborg och Västsverige här

Ämnen i artikeln

FBI
Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt