Antalet läkemedel som tagit slut på svenska apotek ökade med 54 procent under 2022 jämfört med året innan. En brist som Läkemedelsverket befarar kommer att fortsätta hela 2023, vilket DN rapporterat om tidigare på tisdagen.

För att åtgärda bristen föreslår regeringen flera åtgärder. De presenterades av sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) vid en pressträff på tisdag eftermiddag.

Bland annat vill regeringen kunna bötfälla företag som inte fullgör sina skyldigheter att informera om kommande rest- och bristsituationer.

– Efterlevnaden har varit för dålig, säger Ankarberg Johansson.

Framöver föreslås att sanktionsavgifter på som lägst 25 000 kronor och som mest 100 miljoner kronor ska kunna tas ut av företag som inte lever upp till informationskraven.

Dessutom ska öppenvårdsapoteken vara skyldiga att ha en viss lagerhållning som ska vara anpassad till konsumenternas behov på den marknad som apoteket verkar på.

För närvarande är nästan 700 läkemedel restnoterade hos Läkemedelsverket som menar att bristen till stor del beror på följdeffekter av kriget i Ukraina.

Övriga delar i regeringens proposition är att regioner och kommuner ska ha god lagerhållning av sjukvårdsprodukter, ett utökat samhällsuppdraget för Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) att tillverka individanpassade läkemedel, och att den skyldighet som partihandlare har att leverera varor till öppenvårdsapotek också ska gälla sjukhusapotek.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.