Regeringen pressades om intäktstaket i finansutskottet

I februari kunde DN avslöja att regeringen inte infört ett intäktstak för elproducenter från den 1 december förra året, trots att EU beslutat om ett sådant tak skulle vara på plats i hela unionen.

Enligt interna beräkningar på Regeringskansliet, baserat på scenarier från Energimarknadsinspektionen, väntades intäktstaket ge intäkter på flera miljarder kronor –pengar som skulle omfördelas till de elkonsumenter som betalat höga elräkningar.

Efter avslöjandet kallades regeringen till finansutskottet för att förklara sig. På torsdagen ägde mötet rum. Finansministern valde att inte närvara själv utan skicka dit en av sina statssekreterare, Carolina Lindholm.

– Jag tyckte svaren vi fick var tydliga och klara, säger Edward Riedl (M), ordförande i finansutskottet.

Det är dock inte en bild som delas av Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg.

– Regeringen gav inga riktiga besked om vad som händer nu och om regeringen har som ambition att rätta till de misstag som begåtts, säger han.

På mötet upprepade regeringen bedömningen att det inte fanns särskilda skäl att lägga fram en så kallad stoppskrivelse i riksdagen två veckor innan propositionen presenterades.

Det hade, enligt jurister som DN pratat med, varit ett sätt att säkerställa att ett intäktstak hade kunnat gälla från 1 december. Socialdemokraterna har uppgett för DN att de efter DN:s granskning konsulterat en skattejurist som gett samma bild.

En grund för att man ska meddela en stoppskrivelse är dock att det föreligger särskilda skäl. Det är där som regeringen gör en annan bedömning än de jurister som DN konsulterat, en av dem expert på retroaktiv beskattning.

Mikael Damberg tycker fortsatt att regeringen ”agerat defensivt” i sammanhanget.

– Man måste konstatera att flera länder som inte kunde presentera en proposition förra året – som Danmark, Nederländerna och Finland – alla på olika sätt fått till retroaktiv lagstiftning, säger han.

Statssekreteraren fick också svara på frågor om hur regeringen tänker agera framåt, för att undvika att övervinster stannar hos marknadens aktörer om elpriserna stiger till mycket höga nivåer under nästa vinter.

– Vi kommer med stor sannolikhet ha höga elpriser framöver också, samtidigt som produktionskostnaderna i Sverige inte har ökat. Någon tjänar väldigt mycket pengar på det och intentionen i EU-lagstiftningen var att överpriserna i större utsträckning ska betalas tillbaka till hushåll, säger Mikael Damberg.

Socialdemokraterna har tidigare föreslagit att regeringen ska göra en djupare analys av var övervinsterna uppstår. Det finns också finansiella aktörer som säljer el på marknaden, som inte omfattas av det intäktstak som regeringen har lagstiftat om från 1 mars.

– Vi vill att man analyserar detta i god tid innan nästa vinter så att man får ett mer robust system på plats som fungerar som det var tänkt, säger Mikael Damberg.

Svaret som utskottet fick var att Regeringskansliet arbetar med att analysera frågan, något som Mikael Damberg tolkar som att regeringen undviker att ge tydliga svar.

Edward Riedl (M) gör dock en annan tolkning. Enligt honom verkar regeringen vara förberedd på om EU även inför nästa vinter skulle besluta att elbolagens övervinster ska återföras till konsumenter och företag.

– Vi fick beskedet att arbete pågår på regeringskansliet, det tycker jag var tydligt, säger han.

Hur ska man tolka det?

– Det kan egentligen bara Regeringskansliet svara på, men jag uppfattade det som att regeringen har beredskap för om lagstiftningen ska behöva användas nästa vinter.

DN har sökt finansminister Elisabeth Svantesson men hon vill inte ge någon intervju om intäktstaket.

Läs mer: Larmet inifrån superdepartementet