Regeringen svänger: Offentlighetsprincip kan införas i friskolor

Det har länge framförts krav på att offentlighetsprincipen måste omfatta de fristående skolorna. Den förra regeringen startade Skolinformationsutredningen, som bland annat skulle utreda hur lagen skulle kunna införas.

Därför fick den nuvarande regeringen en hel del kritik när den nyligen, vilket DN rapporterade, beslutade att stryka offentlighetsprincipen från utredningsuppdraget och ge ett nytt direktiv om att utreda hur en ”insynsprincip” skulle kunna införas i stället.

Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Westlund menade att regeringen ”går skolkoncernerna och deras ekonomiska intressen till mötes och att det gör det svårare för det offentliga att följa hur skattepengarna används”.

Nu har regeringen backat. Utredningen ska fortsätta att undersöka hur offentlighetsprincipen kan införas för fristående skolor, enligt ett nytt tilläggsdirektiv som kom i veckan.

– Utredaren kommer att lägga fram två förslag, ett om hur man skulle kunna införa en offentlighetsprincip och ett annat om hur en insynsprincip skulle kunna öka insynen i friskolorna, säger skolminister Lotta Edholm till DN.

Varför, har ni lyssnat på kritiken?

– Jag har följt diskussionen och tycker att båda förslagen behöver komma på bordet, för att man ska kunna se vad det kan vara för skillnad. Då får också alla remissinstanser möjlighet att säga sitt om båda förslagen.

Men det är en insynsprincip som är utredningens huvudsakliga fokus och som du planerar att genomföra?

– Det beror på hur utredningens båda förslag ser ut. Sedan ska de remitteras ut, och därefter får vi sätta oss och diskutera hur det här ska göras på bästa sätt.

Insynsprincipen behövs ”för att komma till rätta med systematiska utmaningar i friskolesektorn”, skriver regeringen i sitt tilläggsdirektiv.

Vad ser du för systematiska utmaningar som insynen ska råda bot på?

– Själva idén är att vi måste öka insynen i friskolorna. Framför allt att människor har rätt att veta hur deras skattemedel används. Sedan kan insynen behöva förbättras när det kommer till friskolornas kösystem.

I dag har friskolorna rätt att hålla sina kölistor hemliga. Det gör att föräldrar inte kan kontrollera vad deras barn har för köplats och heller inte om turordningen verkligen följs.

– Detaljerna får vi återkomma till. Det viktigaste är att insynen ökar kraftigt, exempelvis när det gäller elevsammansättning och lärarbehörighet.

Regeringen tog tidigare bort offentlighetsprincipen ur utredarens uppdrag med motiveringen att den skulle bli svår för de små idéburna friskolorna att hantera.

– Det som har bekymrat mig är att små friskolor, som kanske inte har administrativt eller juridiskt kunnig personal, skulle kunna få svårt att till exempel ”skyndsamt” lämna ut olika typer av material, förklarar Lotta Edholm.

Men om man tar bort de hårda kraven som finns i offentlighetsprincipen – till exempel att vissa uppgifter måste arkiveras och kunna lämnas ut skyndsamt – finns det inte risk att just de friskolor som har något att dölja kommer försvåra insynen?

– Det får utredningen visa genom att lägga alla olika kort på bordet. Sedan får vi återkomma till detta. Min ambition har hela tiden varit att vi måste kraftigt öka insynen i friskolorna. Ägarnas intresse i detta kommer att väga lätt i jämförelse med allmänhetens intresse när de ställs mot varandra.

Läs mer:

Regeringen: Offentlighetsprincipen ska inte gälla friskolor