Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-07 09:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/rekord-for-fortidsroster-det-har-galler-om-du-angrar-dig/

SVERIGE

Rekord för förtidsröster – det här gäller om du ångrar dig

Söndag den 11 september är det val i Sverige.
Foto: Alexander Mahmoud

Intresset för att förtidsrösta är fortsatt rekordstort i årets val. Även valdeltagandet väntas bli högt, enligt statsvetaren Tommy Möller.

Men vad händer om man ångrar sin röst? DN reder ut vad som gäller i årets val.

VAL 22

Fram till och med torsdag hade över 2,5 miljoner svenskar valt att förtidsrösta och jämfört med förra valet har förtidsröstningen ökat med tio procent. Statistiken bygger på de mottagna förtidsröster som kommunerna rapporterar in till Valmyndigheten.

– Det har ökat varje val sedan förtidsröstningen infördes, 2006. Ett skäl är att man kan rösta var som helst. Det är många som förtidsröstar som inte röstar i sin egen lokal, och inte heller alltid i sin egen hemkommun, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

Förtidsröstningen i Sverige har pågått sedan 24 augusti. Det är möjligt att förtidsrösta fram till och med valdagen 11 september var som helst i landet. Röster som lämnas på annat håll skickas till den egna vallokalen, och ända fram till vallokalerna stänger klockan 20 på valdagen finns det möjlighet att ångra sin röst.

– Då måste man gå till sin egen vallokal, den som står på ens röstkort, och säga till. Röstmottagaren kommer då ta att byta ut din gamla röst till din nya.

Det går bara att ångra sig en gång, och det går bara att göra på valdagen i sin egen vallokal. Det är dock mycket ovanligt att väljare ångrar sig, endast omkring 10.000 personer ångrade sin röst i valet 2018, enligt Anna Nyqvist.

Det går inte att ångra sig genom att förtidsrösta igen, då ogiltigförklaras båda röster eftersom att valförrättarna inte vet vilken röst som ska gälla. Förtidsröster och utlandsröster som inte hinner komma fram till vallokalen i tid räknas på onsdagen efter valdagen.

Statsvetaren Tommy Möller.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Det är svårt att säga hur årets valdeltagande kommer att se ut men statsvetaren Tommy Möller ser tendenser som pekar på att det kommer att bli högt.

– Som det känns nu kan det bli ett väldigt högt valdeltagande, i och med att det är så jämt. Om man redan på förhand kan säga att den ena sidan kommer att vinna känns det kanske mindre motiverat att gå och rösta.

I en mätning från DN/Ipsos, som avslutades på tisdagsmorgonen skiljde det blott 0,7 procentenheter mellan blocken.

Medielandskapets förändring har samtidigt påverkat polarisering och tonläge i debatten. Det mediala formatet, inte minst med sociala medier, har gjort att det har blivit ett uppskruvat tonläge, menar Tommy Möller.

Valdeltagandet i Sverige är generellt högt. I riksdagsvalet 2018 deltog 87,2 procent av de röstberättigade, det är det högsta valdeltagandet sedan 1985 men inte så högt som toppnoteringen 1973, 90,5 procent. Det flera orsaker till varför röstdeltagandet är högt, enligt Möller, bland annat det sätt som valsystemet är utformat.

– Man har försökt utforma valssystemet och röstningen på ett sätt som ska bidra till att man röstar. Man får information hem i brevlådan och man behöver inte registrera sig, som i USA till exempel. Det är ett viktigt demokratimål i svensk politik att få ett högt valdeltagande. Men det som framför allt ligger bakom att vi har ett så högt valdeltagande i Sverige är att vi har en social normbild där man förväntas att gå och rösta, att man har ett ansvar som medborgare att göra det. Ungefär var tredje väljare bestämmer sig den sista veckan.

Ämnen i artikeln

Val 2022
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt