Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-27 14:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/riksdagen-enig-om-minskad-elforbrukning/

SVERIGE

Riksdagen enig om minskad elförbrukning

Partierna är överens om att Sverige ska dra ned på elförbrukningen med 5 procent i ”rusningstid”.

Men hur det ska gå till är oklart.

– Vi står bakom ambitionen, säger M:s talesperson Carl-Oskar Bohlin.

TT Text

Under onsdagen sammanträdde riksdagens näringsutskott för att diskutera vilka åtgärder man vill se på EU-nivå för att lindra elprischocken.

Efter mötet talar företrädare för både Socialdemokraterna och Moderaterna om att det råder stor enighet om de förslag som lyfts fram.

Det handlar bland annat om ett energisparkrav på 5–10 procent av elförbrukningen. Enligt EU-kommissionens förslag ska länderna minska sin förbrukning med 5 procent under de så kallade topplasttimmarna, då hushåll och företag gör av med som mest el.

– Om vi lyckas genomföra det här koordinerat på EU-nivå så går vi mot minst en halvering på elpriserna, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S), som nu sitter i en övergångsregering.

Carl-Oskar Bohlin, Moderaternas talesperson i energifrågor, tycker att det vore dumt att göra en sådan prisutfästelse även om han är positiv till att minska elförbrukningen.

– Vi står bakom ambitionen om att minska konsumtionen, sedan finns det frågetecken kring hur det rent praktiskt ska gå till när man mäter detta.

I Sverige är elförbrukningen i huvudsak beroende av utomhustemperaturen, framhåller han.

– Går vi mot en mild vinter, då är det väldigt lätt att uppnå det här femprocentsmålet, går vi mot en väldigt sträng vinter är det kanske omöjligt att göra det.

M föreslår att offentlig sektor bör minska elkonsumtion som är ”icke nödvändig”, men exakt vilka åtgärder hushåll kan vidta, som att dra ned på inomhustemperatur eller släcka belysning, behöver man få återkomma till, säger Bohlin.

Efter EU:s ministerrådsmöte den 9 september, bara två dagar före valet, slog regeringen sig för bröstet och kallade till pressträff där den meddelade att ett ”genombrott” skett i EU-förhandlingarna.

Nu talar energiministern i andra termer. Han beskriver det som att det pågår ”en process” i EU där medlemsländerna ska bli överens.

Regeringen står bakom kommissionens förslag om att införa ett tak för energibolagens övervinster, vilka ska återbördas konsumenterna. Man driver också frågan om att elpriserna temporärt ska frikopplas från gaspriset.

– Det vi kan lova i dagsläget är att vi kommer att jobba så hårt vi kan för att det här ska bli genomfört, säger Khashayar Farmanbar.

– Vi delar i stort övergångsregeringens inställning i de här frågorna, att vi bör fortsätta arbeta på olika fronter för att sänka elpriser genom åtgärder på EU-nivå, säger Carl-Oskar Bohlin.

På EU-bordet finns också tillfälliga åtgärder där ett pristak på gas kan komma att ingå.

M och flera andra partier vill även att svensk kraftvärmeproduktion ska undantas från ett tak på övervinster eftersom ett sådant skulle riskera att produktionen trängs undan på grund av dyrt bränsle.

På nationell nivå lovar partierna att införa ett högkostnadsskydd för att lindra företagens och hushållens situation. Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna har lovat ett sådant från den 1 november och att det ska gälla retroaktivt från augusti.

– Vi fyra partier som utgör basen i det nya regeringsunderlaget har sagt att vi vill få på plats ett högkostnadsskydd. Exakt när det kan komma att ske beror på hur snabbt Svenska kraftnät kan ta fram förslaget, och de arbetar på den tidigare regeringens tidsplan, säger Carl-Oskar Bohlin.

Läs mer:

”Det vore bra att försöka lösa problemet i stället för att bråka”

Sparande kan halvera elpriset i södra Sverige

Ämnen i artikeln

Elpriset
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt