Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-04 00:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/riksdagskansliet-om-ny-statsministeromrostning-for-tidigt-att-ta-stallning/

SVENSK POLITIK

Riksdagskansliet om ny statsministeromröstning: ”För tidigt att ta ställning”

Magdalena Andersson (S) får en kram av Märta Stenevi (MP) och Per Bolund (MP) efter statsministeromröstningen.
Magdalena Andersson (S) får en kram av Märta Stenevi (MP) och Per Bolund (MP) efter statsministeromröstningen. Foto: Nicklas Thegerström

Miljöpartiet lämnar regeringen och en ny statsministeromröstning kan nu vänta.

Praxis säger att statsministern bör avgå i ett sådant läge – men kammarkansliet har inget svar på hur man bör göra om statsministern ännu inte tillträtt.

Magdalena Andersson har valts till ny statsminister – men sedan riksdagen sade ja på onsdagsmorgonen har vägen varit guppig. Miljöpartiet har valt att lämna regeringen, sedan högerpartiernas budget gick igenom.

– Vi har sökt regeringsmakten för att få igenom grön politik, det är däremot inte Miljöpartiets uppgift att genomföra en SD-förhandlad budget, säger Märta Stenevi på en pressträff.

Det kan innebära att en ny statsministeromröstning krävs. Hans Ekström (S), vice ordförande i konstitutionsutskottet, menar att det rör sig om parlamentarisk praxis.

– Om en regerings politiska sammansättning ändras så måste man ha en ny statsministeromröstning, säger han.

Talmannens pressekreterare Pernilla Eldblom säger – innan Miljöpartiet har kommit med sitt besked – att frågan är alldeles för hypotetisk för att kunna besvaras i nuläget. I promemorian till regeringsformen, i vilken frågan behandlas, står följande:

”Det får nämligen sägas vara konstitutionell praxis att regeringen avgår om statsministern vill förändra regeringens partimässiga sammansättning. Som Folkstyrelsekommittén påpekat avviker man då från de förutsättningar som gällde när kammaren tog ställning till den av talmannen föreslagna statsministerkandidaten”.

Men enligt Pernilla Eldblom saknas i nuläget praxis för hur en riksdag ska agera om en statsminister, som i Magdalena Anderssons fall, ännu inte har tillträtt. Den nya regeringen skulle enligt plan göra det på fredag vid en konselj på slottet. Därför säger Eldblom att det är omöjligt för kammarkansliet att ta ställning till hur praxis är i ett sådant läge.

– Den enda information vi har för tillfället i frågan är det som står i promemorian, säger hon.

Hennes kollega Anna Ström, också pressekreterare hos talmannen, säger att det inte är kammarkansliet som fattar beslut om vad statsministern ska göra ifall MP hoppar av.

– Det är inget som kammarkansliet eller riksdagsförvaltningen fattar beslut om, utan snarare en fråga du får ställa till statsministern i det läget. Centralkansliet kan från tidigare tillfällen se vad som är konstitutionell praxis, säger Anna Ström.

Denna praxis – att om ett regeringsparti lämnar måste statsministern väljas på nytt – har funnits länge. Den kom till bruk år 1981 då Moderaterna valde att lämna regeringen, säger statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet. Då lämnade den centerpartistiska statsministern Thorbjörn Fälldin in sin avskedsansökan. Sedan valdes han igen, med indirekt stöd från M.

– Jag tror att det måste bli en ny statsministeromröstning om MP hoppar av före konseljen. Mycket kan hända här. De verkade oerhört upprörda och överraskade och kom med hårda uttalanden om att tänka över ifall de kan sitta i regeringen, säger Jonas Hinnfors och fortsätter:

– Sänkt bensinskatt är rakt emot vad MP vill, och de är nog rätt tagna på sängen.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt