Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-20 12:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/risk-att-distanslektioner-leder-till-social-oro-i-bostadsomraden/

Sverige

”Risk att distanslektioner leder till social oro i bostadsområden”

Ett bostadsområde i Hammarkullen, ett av de socialt utsatta områden i Göteborg där flera partier nu oroas för att barn får det extra tufft att klara distansundervisningen.
Ett bostadsområde i Hammarkullen, ett av de socialt utsatta områden i Göteborg där flera partier nu oroas för att barn får det extra tufft att klara distansundervisningen. Foto: Adam Ihse/TT

Flera partier i Göteborgs stad oroas för att distansundervisningen i högstadiet leder till social oro i bostadsområden.

– Risken är att lärandet påverkas negativt för elever som redan befinner sig i en tuff miljö, men vi oroas också över vad som händer i områdena om elever inte sitter hemma utan söker sig ut i stället, säger Bosse Parbring, skolpolitiker för Miljöpartiet.

På tisdagen inleddes vårterminen för tusentals högstadielever i Göteborg. Politiken har beslutat att distansundervisning ska gälla fram till den 24 januari, efter regeringens tillstånd och smittskyddets rekommendationer, men hur kommer det att fungera i praktiken?

Till tisdagseftermiddagens sammanträde i grundskolenämnden har Miljöpartiet och Vänsterpartiet skrivit ihop sig om en begäran om särskilda insatser för att motverka oro. Socialdemokraterna har valt att ansluta sig.

De tre partierna vill dels att det ”säkerställs att särskilt elever i socioekonomiskt utsatta områden nås av skolundervisningen” och att det ”vid behov kan undervisning i skolor om det inte bryter mot gällande rekommendationer”, dels att ”samverkan ska ske med socialförvaltningarna kring trygghetsfrämjande åtgärder där distansundervisning införs”.

Partierna skriver att oron särskilt gäller ”elever som sedan tidigare har utmaningar i skolan och som lever i trångboddhet” och att särskilda insatser behövs för ”att inte distansundervisningen ska leda till social oro i bostadsområdena”.

Bosse Parbring representerar Miljöpartiet i grundskolenämnden i Göteborg.
Bosse Parbring representerar Miljöpartiet i grundskolenämnden i Göteborg. Foto: Miljöpartiet

– Vi såg att oron ökade i områdena när distansundervisningen infördes i gymnasiet, det tog tid innan det satte sig. Inte är det lättare med den saken för en 13-åring, säger Bosse Parbring, MP-ledamoten, till DN.

Såväl utbildningsministern som grundskolenämndens nye ordförande Axel Darvik (L) har ju poängterat att barn med särskilda behov ska kunna tas emot i skolan även nu. Räcker inte det?

– Ja, så står det i ordförandebeslutet om stängningen, men vi tror att det behövs mer av strukturella åtgärder, på skolnivå, och att det behövs en samverkan med socialförvaltningarna.

Parbring säger att man inte hunnit få några specifika rapporter från skolor eller stadsdelar ännu, men nämner vad kuratorn Ebbe Jadana vid Hjällboskolan sade i Radio Göteborg härom dagen:

– Jag tror att vi kommer se mycket misär. Många elever kommer att fara illa, det är min rädsla, sade kuratorn.

– De behöver ju ha plats för att kunna fokusera på sina studier. Det borde finnas lokaler här i området. Det har förberetts en del, men inte tillräckligt skulle jag säga.

Vad konkret vill ni ska göras, Bosse Parbring?

– Det finns ju fältassistenter och andra, vi har inte pekat ut exakt vad som bör ske men vi vill att man satsar på att bemöta läget. Kanske man tänka sig att det hålls mer undervisning på plats.

Viktoria Tryggvadottir Rolka är kommunalråd för Socialdemokraterna och skolpolitiker.
Viktoria Tryggvadottir Rolka är kommunalråd för Socialdemokraterna och skolpolitiker. Foto: Jesper Hallén/Socialdemokraterna

Socialdemokraternas Viktoria Tryggvadottir Rolka säger att en rektor i Göteborg strax före jul berättade om en flicka som frågat sin lärare om hon var tvungen att ha kameran på under lektionstid.

– Läraren hade barskt svarat att ”ja, vi måste ju se att ni är med och på alerten”. Flickan ska ha börjat gråta och sa ”men det är så pinsamt för mig för jag måste sitta på toaletten hela dagen för vi bor så många här hemma”. Det har jag burit med mig hela julen. Jag oroar mig för barnen.

Grundskolenämndens ordförande Axel Darvik (L) tycker för sin del att ”det är märkligt att de bara riktar in sig på utsatta områden”.

– Sociala problem och trångboddhet finns i hela staden. Med det sagt är jag mycket medveten om att det finns elever som av praktiska eller sociala skäl kommer att ha svårt för distansutbildning. I det beslut jag fattade ingår att individuella lösningar med undervisning på skolan kommer vara möjligt för de som har särskilda skäl, säger Darvik till DN.

Förslaget från MP, V och S vann inte gehör under sammanträdet. Eftersom Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna röstade emot föll initiativet.

En annan aspekt på distansundervisningen för högstadiet som förs fram gäller elevernas behov av en näringsrik lunch. Den elev som vill kan hämta skollunchen på skolan. Men på måndagen sade Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, att hon ändå oroar sig för hur lunchen kommer att fungera nu.

– Ju längre period barnen inte får skolmat desto sämre blir det. Nu får vi se hur länge det här håller i sig och om skolorna ändå lyckas servera lunch. På kort sikt händer inget, men på längre sikt tror jag definitivt det skulle få stor betydelse för barns hälsa om de inte får sin mat i skolan, sade hon till TT.

Läs DN:s nyheter från Göteborg.

Ämnen i artikeln

Skolan
Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt