Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-01 12:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/ryssar-valjer-sina-ord-om-kriget-sager-gubben-i-stallet-for-putin/

SVERIGE

Ryssar väljer sina ord om kriget: ”Säger gubben i stället för Putin”

”I stället för Putin säger vi ded (gubben). Alla vet att ded betyder Putin. Och om kriget brukar vi säga 'det som händer i Ukraina'”, säger ryskan Olesia Volkova.
Foto: Mikhail Klimentyev/Kremlin Pool

Fler lagar och hårdare straff. Livet blir allt svårare för ryssar som är emot makten.

Politikern Pavel Chuprunov flydde dramatiskt till Sverige. Olesia Volkova vågar inte längre prata öppet med sina vänner om kriget eller Vladimir Putin.

– I stället för Putin säger vi gubben, säger Olesia Volkova.

Att vara emot makten i Ryssland innebar risker redan före kriget i Ukraina. Medlemmar i punkkollektivet Pussy Riot fängslades 2012 för ”huliganism och religiöst hat”. Den liberale politikern Boris Nemtsov sköts 2015 ihjäl inom synhåll för Kreml. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj blev först förgiftad och dömdes sedan till fängelse i början av året.

Repressionen har ökat successivt.

– De använde pandemirestriktioner för att slå ner demonstrationer, minns Rysslandsforskaren Carolina Vendil Pallin vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Pavel Chuprunov flydde till Sverige efter att ha anordnat en protestaktion till stöd för politikern Aleksej Navalnyj.
Foto: Jonas Lindkvist

Oppositionspolitikern Pavel Chuprunov, som vi träffar under ett tågbyte på Stockholms central, får något plågat i blicken när han minns händelserna som fick honom att lämna hemstaden Sankt Petersburg i januari förra året.

Pavel Chuprunov berättar att han anordnade en protestaktion till stöd för Aleksej Navalnyj, som nyligen hade fängslats. Efter demonstrationen fick 29-åringen veta att han blivit anmäld för att ha knuffat en polis, något som han själv förnekar.

På natten kom en grupp poliser för att hämta Pavel Chuprunov. Han berättar att han under två timmar höll sig tyst i lägenheten medan poliserna bankade på hans dörr och förhörde grannarna. Därefter tog Pavel Chuprunov en ryggsäck med de nödvändigaste sakerna, smög sig ut till en väntande bil – och tog sig till slut till Sverige via Belarus. Han skulle med stor sannolikhet straffas om han återvände till sitt hemland och har numera fått asyl i Sverige.

Ett drygt år senare, när Ryssland inledde sin invasion av Ukraina, blev situationen för regimkritiker ännu svårare.

– Sedan den tjugofjärde februari i år har utrymmet för att vara i opposition nästan helt försvunnit. Det första som var tydligt var hur man använde sig av lagen om utländska agenter och hur man stängde ner i stort sett alla oppositionella medier, säger Carolina Vendil Pallin.

Tidigare var det till största del ledande oppositionella som straffades men det har skett en förändring. Carolina Vendil Pallin förklarar att vanliga ryssar som är emot president Vladimir Putin och kriget i Ukraina i dag kan dömas till fängelse med hjälp av nya, svepande lagar. Lagarna handlar om att man inte får misskreditera ryska väpnade styrkor och sprida så kallad fejkinformation om det som kallas för ”specialoperationen” i Ukraina. Ryska skolelever har i flera fall angivit lärare som kallat kriget i Ukraina för ett krig. Lärarna har enligt ryska, oberoende medier fått böter eller hotas av fängelsestraff.

”Nu är det nästan så att alla måste sjunga i samma kör och lovorda det som beslutas i Kreml”, säger Rysslandsforskaren Carolina Vendil Pallin.
Foto: FOI

Olesia Volkova från Moskva berättar att hon deltog i demonstrationer för politiskt fängslade och jobbade som volontär för oppositionen – innan hårdare tag mot demonstranter och oliktänkande fick henne att lämna Ryssland 2019.

– Jag märkte att det inte var ett land jag kunde bo i.

Olesia Volkova bor numera bor i Stockholm och säger att hon tydligt märker att vännerna och familjen i Ryssland har förändrats. De som är emot kriget är numera betydligt försiktigare med vad de vågar säga.

– Tidigare pratade vi öppet, men det har blivit mindre och minde prat om kriget. De är rädda för FSB (den ryska säkerhetstjänsten).

I ett telefonsamtal med sin mor i Moskva berättade Olesia Volkova om hur hon som volontär hade börjat hjälpa ukrainska flyktingar i Sverige.

– Då avbröt mamma mig och började prata om vädret.

För att över huvud taget kunna ta upp kriget och makten i samtal har de börjat med omskrivningar.

– I stället för Putin säger vi ded (gubben). Alla vet att ded betyder Putin. Och om kriget brukar vi säga ”det som händer i Ukraina”.

Rysslandsforskaren Carolina Vendil Pallin ser att attityden i det ryska samhället har förändrats mot att allt färre vågar uttrycka sin åsikt.

– Så är det på alla nivåer. Det finns mycket mindre motstånd mot makten även på elitnivå, där det tidigare fanns utrymme för kritik. Nu är det nästan så att alla måste sjunga i samma kör och lovorda det som beslutas i Kreml, säger hon.

”När man tittar på situationen från sidan verkar det som att många är för kriget, men i själva verket är det många fler som är emot det. Men antingen har de lämnat Ryssland, sitter i fängelse, eller så är de skrämda till tystnad”, säger Pavel Chuprunov.
Foto: Jonas Lindqvist

Pavel Chuprunov säger att hans politiska vänner i Ryssland – som tidigare uttalade sig kritiskt mot Putin – numera använder sig av självcensur, både när de pratar och när de skriver i sociala medier. Att kritikerna tvingas vara försiktiga ger en missvisande bild av vad folk verkligen tycker i Ryssland, anser Pavel Chuprunov.

– När man tittar på situationen från sidan verkar det som att många är för kriget, men i själva verket är det många fler som är emot det. Men antingen har de lämnat Ryssland, sitter i fängelse, eller så är de skrämda till tystnad, säger han.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt