Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 20:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/s-i-goteborg-vill-utreda-kostnader-for-nyanlanda-som-blir-kvar-i-kommunen/

SVERIGE

S i Göteborg vill utreda kostnader för nyanlända som blir kvar i kommunen

Socialdemokraternas gruppledare i Göteborg Jonas Attenius.
Socialdemokraternas gruppledare i Göteborg Jonas Attenius. Foto: Jesper Hallén

Socialdemokraterna i Göteborg fortsätter att göra skarpa markeringar i migrations- och integrationspolitiken.

Partiet beskriver i ett nytt förslag att antalet nyanlända som staden förväntas ta emot nästa år är ”något för högt”.

Man vill därför utreda hur många som bor kvar i kommunen trots att de anvisats till andra delar av landet – ”samt analysera vilka merkostnader detta innebär” för Göteborg.

För en månad sedan skrev Socialdemokraternas gruppledare i Göteborg Jonas Attenius tillsammans med alla övriga S-kommunalråd en uppmärksammad debattartikel där de uppmanade ”regering och riksdag” att ”genomföra tre åtgärder som vi tror skulle leda till snabbare integration och ett långsiktigt hållbart mottagande”.

Det handlade om avskaffande av den så kallade Ebo-lagen, att ”Sverige måste kräva” att regeln om att få vistas i ett annat EU-land i max tre månader utan försörjning följs, samt att det ”måste göras klart att invandringspolitikens restriktiva fundament ligger fast för lång tid framöver.” Nu väljer alltså S i Göteborg att göra ytterligare markeringar på området, i form av ett yrkande i kommunstyrelsen.

Inför nästa år föreslås Göteborgs stad ta emot 301 nyanlända för bosättning. Det är sju personer fler än under innevarande år. I landet som helhet fördelas 7 500 personer under 2022.

Apropå det så kallade kommuntalsbeslutet har Socialdemokraterna formulerat sitt förslag på följande sätt: ”Stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda hur många asylsökande, bosatta enligt Ebo, som väljer att bo kvar i Göteborg efter beviljat uppehållstillstånd och trots anvisning till annan kommun, samt analysera vilka merkostnader detta innebär för Göteborgs Stads verksamheter.”

När S motiverar sin begäran sker det med resonemang kring invandringsnivån i allmänhet i Göteborg som återkommit i olika sammanhang de senaste två åren. Partiet anser att länsstyrelsens förslag till antalet nyanlända som staden ska ta emot är för högt.

En bild från Lövgärdet i nordost – en av Göteborgs sex så kallade särskilt utsatta stadsdelar med en hög andel nyanlända.
En bild från Lövgärdet i nordost – en av Göteborgs sex så kallade särskilt utsatta stadsdelar med en hög andel nyanlända. Foto: Magnus Hallgren

S upprepar i texten att ”Sverige – efter många år av mycket hög invandring – ska ta ett ansvar som motsvarar den svenska befolkningsandelen i EU.” Att just Göteborg är så pass segregerat menar S beror på att nyanlända ”fördelats ojämnt mellan landets kommuner och landsändar, och även inom kommuner; de fattigaste stadsdelarna har fått motta det största antalet nyanlända och asylsökande.”

Socialdemokraterna i Göteborg har i ett par decennier kampanjat emot Ebo-lagen. Det påminner man om, och nämner att den som blir anvisad till en viss kommun har rätt att tacka nej. Det leder, menar partiet, till att många av de så kallade Ebo-invandrare som bosatt sig i de redan utsatta stadsdelarna under asylprocessen ”sedermera kan tacka nej till placering i en annan kommun, med bättre förutsättningar för sysselsättning och sammanhang, och bli kvar i Göteborg.”

– Det är ett rimligt antagande att en del av dem blir kvar. Vi vill utreda omfattningen, säger S-ledaren Jonas Attenius.

S-kravet kommer att få stöd av partiet Demokraterna, näst största grupp i fullmäktige, det säger gruppledaren Martin Wannholt. Demokraterna självt anser att mottagandet – alltså kommuntalet – ”bör vara noll under 2022”, men också att Länsstyrelsen ska ge förtur bland de som ändå kommer till ”familjer, kvinnor och barn” eftersom Göteborgs stad har (...) svårt att integrera fler ensamkommande unga män.”

Sverigedemokraterna föreslår också, för tredje året i rad, att staden ska uttala att ”Göteborg för tillfället inte kan ta emot fler nyanlända.”

Hur den styrande Alliansen ställer sig till S-färslaget återstår att se. Men det är inte osannolikt att det blir mycket jämnt när frågan slutligt ska avgöras. Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) valde på onsdagen att bordlägga ärendet till nästan sammanträde.

Vänsterpartiets gruppledare Daniel Bernmar.
Vänsterpartiets gruppledare Daniel Bernmar. Foto: Lars Näslund

Att Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer att säga nej till S framgick av kommunstyrelsens presskonferens.

– Vi är nöjda med de siffror som vi har fått, sa V:s gruppledare Daniel Bernmar och lade till:

– Det S ägnar sig åt är mer ett slags symbol- och kulturkrigspolitik. Vi ägnar oss åt kommunpolitik.

Det får i sin tur S-ledaren Jonas Attenius att replikera:

– Om Vänsterpartiet ser invandring och segregation som symbolfrågor får det stå för dem. För mig handlar det om hur vi praktiskt ser till att Göteborg är en trygg och jämlik stad.

Ämnen i artikeln

Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt