Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-22 23:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/sa-har-sjukvarden-forandrats-av-1-5-ars-pandemi/

SVERIGE

Så har sjukvården förändrats av 1,5 års pandemi

En man vaccineras på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
En man vaccineras på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Anders Wiklund/TT

Bättre hygienrutiner och ökad kunskap om smittspridning. Pandemin har utvecklat sjukvården på en rad olika sätt – inte minst har den banat väg för nya vacciner och mediciner som kan bli värdefulla i framtiden.

– Det har blivit en rusch på forskning för att ta fram antivirala läkemedel, säger professor Anders Sönnerborg.

Sjukvården har gått på knäna under det 1,5 år som pandemin har härjat, vilket har tvingat fram nya metoder och arbetssätt. Stort fokus har legat på samverkan mellan kommuner, regioner och statliga myndigheter.

När regionerna drabbades olika hårt av första vågen utarbetades vägar för att hjälpa varandra, särskilt med intensivvård och patienttransporter. Systemen var inte tillräckligt bra i början men nu är regionerna vana vid att samverka, menar Thomas Lindén, avdelningschef kunskapsstyrning hälso- och sjukvård på Socialstyrelsen.

– Om det skulle inträffa en annan händelse med masskadeutfall, som en regions akutmottagningar inte kan ta hand om på egen hand, är regionerna övade i att sortera och ta emot varandras patienter, säger han.

Emma Spak på Sveriges kommuner och regioner.
Emma Spak på Sveriges kommuner och regioner. Foto: Janerik Henriksson/TT

Ett annat område som har tagit ett kliv framåt är digitala vårdtjänster. Sjukvården jobbar i dag mer med akuta digitala besök, uppföljning och ”egenmonitorering” av kroniskt sjuka i hemmet. Det sistnämnda innebär att patienten följer upp värden med stöd av digital teknik hemifrån.

– Till exempel kan patienter med hjärtsvikt själva väga sig dagligen på en elektronisk våg, sedan rapporteras vikten in automatisk så att vården kan fånga upp en försämring i tid och justera medicineringen så att patienten undviker sjukhusvård, säger Emma Spak, chef för sektionen för hälso- och sjukvård vid Sveriges kommuner och regioner.

Användningen av mobila vårdteam för specialiserad vård i hemmet har ökat, det kan handla om provtagning, bedömning och uppföljning av hälsotillstånd. Dagkirurgin har utvecklats så att patienter oftare kan åka hem samma dag efter ingreppet.

Thomas Lindén på Socialstyrelsen.
Thomas Lindén på Socialstyrelsen. Foto: Alexander Mahmoud

Det har skett ett kunskapslyft när det gäller hygienfrågor och korrekt användning av skyddsutrustning, samtidigt som vården tagit fram riktlinjer för smittsäker triagering och hur man hanterar patientflöden för att minska smittspridningen.

– Vi har identifierat jättemånga komponenter som har betydelse för smittspridning, allt från hur mat och städare rör sig till hur man tar hand om avfall. Det kommer vi har stor nytta av vid liknande händelser framöver, säger Thomas Lindén.

Pandemin har också banat väg för en rad nya läkemedel och vacciner. Det har blivit något av en forskningsrusch för att ta fram mediciner mot så kallade rna-virus – den grupp som coronaviruset tillhör, menar Anders Sönnerborg som är professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet.

– Många gamla läkemedel är användbara mot covid och nu pågår studier för att modifiera dem. Det kommer att finnas en ökad arsenal av antivirala läkemedel om vi får stora utbrott av nya rna-virus, säger han.

Monoklonala antikroppar har fått ett genombrott. Tidigare har de specialdesignade antikropparna använts mot reumatism, cancer och multipel skleros, men i princip inte alls för infektionssjukdomar.

– Tekniken har visat sig fungera bra på rna-virus, en fördel är att de ligger kvar i kroppen en längre tid. Om det kommer nya utbrott av andra virus kan man snabba på processen för att ta fram sådana här antikroppar.

Slutligen kommer den nya mrna-vaccinteknologin, som Pfizer/Biontechs och Modernas vacciner är baserade på, att kunna användas mot andra virus.

– De är redan på gång att testas mot hiv.

Läs mer:

Experter: Risk för bakslag när restriktionerna slopas

Sex miljarder vaccindoser på rekordtid – men halva världen stängs ute

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt