Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-25 21:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/sa-paverkas-alkoholkonsumtionen-under-pandemin/

SVERIGE

Så påverkas alkoholkonsumtionen under pandemin

Totalt sjönk alkoholkonsumtionen i Sverige med sex procent i fjol.
Totalt sjönk alkoholkonsumtionen i Sverige med sex procent i fjol. Foto: Frank May

Trots en kraftig ökning av Systembolagets försäljning sjönk alkoholkonsumtionen i Sverige i fjol.

Men uppemot 400 000 personer har ökat sin konsumtion, enligt en studie från CAN.

– De dricker mycket mer och oftare, säger utredaren Björn Trolldal.

Totalt sjönk alkoholkonsumtionen i Sverige med sex procent i fjol, visar preliminära siffror från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

Framför allt beror det på två saker: Restaurangförsäljningen minskade med 35 procent och införseln från utlandet minskade med 62 procent. Systembolagets försäljning ökade med 11 procent.

– Det var förväntat och förvånar inte, säger Björn Trolldal, utredare på CAN.

Björn Trolldal, forskningsutredare på CAN.
Björn Trolldal, forskningsutredare på CAN. Foto: Eveline Johnsson/CAN

Alkoholkonsumtionen ökade dock hos fem procent av befolkningen i fjol. Det visar en ny studie från CAN, som intervjuat 9 000 personer. Studien är finansierad av Systembolagets alkoholforskningsråd.

Andelen män och kvinnor var ungefär lika stor.

– Fem procent kan låta lite men det handlar om drygt 400 000 personer. Mycket talar för att den här gruppen redan innan pandemin hade en hög konsumtion. Att den då ökar kan bli problematiskt framöver och ge ett ökat tryck på alkoholvården, säger Björn Trolldal.

De som ökat sin konsumtion drack ungefär dubbelt så mycket jämfört med de som inte hade förändrade alkoholvanor.

– De som har ökat sin konsumtion dricker mycket mer och oftare. De berusningsdricker även oftare.

400 000 svenskar ökade sin alkoholkonsumtion i fjol.
400 000 svenskar ökade sin alkoholkonsumtion i fjol. Foto: Henrik Isaksson/TT

Knappt 70 procent av svenskarna har en oförändrad konsumtion och cirka 17 procent har minskat på alkoholen, enligt studien. De som minskat sitt drickande drack drygt en tredjedel mindre.

I åldersgruppen 17-29 år dricker 30 procent mindre, medan sex procent av dem och fem procent av 30-49-åringarna dricker mer.

– Fler yngre har minskat sin konsumtion. Ju äldre man är, desto mindre har man förändrat sin alkoholvana under pandemin. Men vi ser inte någon karantänseffekt i den äldre åldersgruppen, att de suttit hemma och ökat sin alkoholkonsumtion mer än andra grupper, säger Björn Trolldal.

Sju procent av dem som upplevt negativa konsekvenser av pandemin i jobbet, ekonomin eller i sin psykiska hälsa dricker mer och drygt 20 procent dricker mindre.

Fler yngre har minskat sin alkoholkonsumtion.
Fler yngre har minskat sin alkoholkonsumtion. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Alkoholkonsumtionen i Sverige har de senaste åren minskat. Mellan 2009 och 2019 var minskningen åtta procent, enligt CAN.

”Men trots en nedåtgående trend sedan mitten av 2000-talet dricker svenskarna fortfarande betydligt mer alkohol än i mitten av 1990-talet. Runt millennieskiftet ökade alkoholkonsumtionen i Sverige rejält för att år 2004 nå toppnoteringen på 10,56 liter ren alkohol per person och år”, skriver Systembolaget i Alkoholrapporten 2020.

En förklaring var att införselreglerna från utlandet stegvis togs bort.

– Det gjordes många specialresor för att få hem billig alkohol från Tyskland. Många köpte på sig väldigt mycket och ökade konsumtionen. Sen trappades det av i takt med att nyhetens behag släppte, säger Björn Trolldal.

Trots en nedåtgående trend sedan mitten av 2000-talet dricker svenskarna fortfarande betydligt mer alkohol än i mitten av 1990-talet.
Trots en nedåtgående trend sedan mitten av 2000-talet dricker svenskarna fortfarande betydligt mer alkohol än i mitten av 1990-talet. Foto: Ingvar Andersson

De nationella stödlinjerna Alkohollinjen, Alkoholhjälpen och Droghjälpen erbjuder anonymt stöd till personer som funderar över sina eller andras vanor. Stödet är kostnadsfritt via nätet eller telefon.

Under 2020 ökade inkommande och rådgivande samtal till Droghjälpen kraftigt. På Alkoholhjälpens webbplats ökade foruminläggen och de aktiva i självhjälpsprogrammen. Alkohollinjen hade något färre rådgivande samtal i fjol mot året innan men desto fler inkommande och utgående samtal.

– Det är svårt att säga om det är en pandemieffekt. Vissa personer uppger konsekvensen av pandemin som en anledning till behov av stöd. Jag tror också att det finns en ökad kännedom om våra verksamheter och att många vistas på nätet, säger Kerstin Annerborn, som ansvarar för stödlinjerna.

Kerstin Annerborn, enhetschef på Beroendecentrum i Stockholm, som ansvarar för de nationella stödlinjerna Alkohollinjen, Alkoholhjälpen och Droghjälpen.
Kerstin Annerborn, enhetschef på Beroendecentrum i Stockholm, som ansvarar för de nationella stödlinjerna Alkohollinjen, Alkoholhjälpen och Droghjälpen. Foto: Lydia Darmark

Beräkningar visar att nästan dubbelt så många män som kvinnor betraktas som riskkonsumenter: 38 respektive 22 procent, enligt en CAN-studie.

Med riskkonsumtion menas i snitt minst 14 respektive 9 standardglas i veckan eller minst en vinflaska vid ett tillfälle minst en gång i månaden. Enligt CAN ökar det risken, både kort- och långsiktigt, för sociala eller fysiska skador.

Läs mer:

Pandemin slår hårt mot organisationer som arbetar med missbruk

Kommuner vittnar om fler missbruksfall under pandemin

Så gick det till när Sverige nästan blev nyktert

Ämnen i artikeln

Alkohol
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt