Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-04 17:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/sa-ska-kriminella-som-tjanar-pengar-pa-barn-stoppas/

Sverige

Så ska kriminella som tjänar pengar på barn stoppas

Justitieminister Morgan Johansson (S).
Justitieminister Morgan Johansson (S). Foto: Eva Tedesjö

Larmen om att barn och tonåringar används i organiserad narkotikahandel ökar trycket på riksdag och regering. Nu vill justitieminister Morgan Johansson (S) göra om lagen om människoexploatering för att komma åt de kriminella som tjänar pengar på unga.

På tisdagen berättade DN om hur skolelever i Eskilstuna värvats som säljare och hantlangare av stadens narkotikahandlare. Mängder av liknande fall har tidigare rapporterats från såväl storstäderna som mindre orter. Utvecklingen har inte sällan lett till att unga, bland annat i Eskilstuna, även dragits in i dödliga konflikter.

I hopp om att komma åt problemet vill justitieminister Morgan Johansson ge polis och åklagare ett nytt verktyg.

– Vi tittar just nu på om det går att anpassa lagen om människoexploatering till att gälla även narkotikahandel, säger Johansson till DN.

Detta skulle i så fall innebära en möjlighet till betydligt högre straffsatser än vad narkotikabrottslagen normalt medger när det gäller organiserad gatuhandel med droger.

– Jag tror att det här kan vara ett sätt att komma åt dem som utnyttjar unga människor i gängbrottslighet, fortsätter Morgan Johansson.

Människoexploatering infördes i brottsbalken på socialdemokratiskt initiativ i juli 2018 och kan ge max fyra respektive tio års fängelse, det sistnämnda om brottet betraktas som grovt. Morgan Johanssons förhoppning var då att den nya lagen skulle kunna användas för att sätta dit dem som utnyttjade människor för exempelvis organiserat tiggeri eller tvångsarbete i restaurangbranschen.

Så har det hittills inte blivit.

Trots en hel del polisanmälningar har inte ett enda fall ännu lett till att någon lagförts, enligt DN:s genomgång. Kritiker menar att lagen i vissa avseenden var slarvigt skriven.

Men nu planeras alltså ett lagtekniskt omtag. Regeringens utredare, hovrättspresident Anders Perklev, är den som fått i uppgift att föreslå justeringar.

– Det stämmer. Arbetet pågår och vi kommer att vara klara till sommaren, bekräftar Anders Perklev.

Enligt vad DN erfar är knäckfrågan vad som ska räknas som exploatering i juridisk mening.

– Jag kan inte gå in på några detaljer. Men det handlar om att lagen ska kunna användas mot dem som involverar unga i brottslighet, även i sådana fall där de unga agerat mer eller mindre frivilligt, säger Anders Perklev.

En av dem som belyst bristerna i den nuvarande människoexploateringslagen är Erik Sjödin, docent i civilrätt vid Stockholms universitet. Han ser klara svårigheter med att stöpa om lagen på det sätt som regeringen nu vill.

– Hela dess konstruktion kretsar kring vad som ska anses vara uppenbart orimliga villkor och oacceptabla säkerhetsrisker. Att översätta detta till narkotikahandeln tror jag kan bli svårt. Vad gäller exempelvis om knarkhandlarna tillhandahållit en skyddsväst eller ger ob-tillägg till den som jobbar på natten?

Regeringens kanske främsta kritiker i rättspolitiska frågor, Moderaternas talesperson Johan Forssell, tycker dock att Morgan Johanssons plan låter som en glad nyhet.

– Spontant är jag positiv. Men jag förutsätter att man i så fall också höjer straffminimum rejält så att det inte blir ännu en lag utan särskilt kännbar påföljd, säger han.

Forssell noterar nöjt att regeringen i och med förslaget går utanför det tidigare antagna 34-punktersprogrammet mot gängkriminalitet.

– Jag hoppas att detta kan öppna för en lång rad andra välbehövliga åtgärder. Varför inte samtidigt kriminalisera deltagande i kriminella gäng?

Ämnen i artikeln

Gängvåld
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt