Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-24 22:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/sa-togs-de-svenska-klimatmalen-fram-en-kompromiss-som-var-tillrackligt-smaklig-for-alla-parter/

SVERIGE

Så togs de svenska klimatmålen fram: ”En kompromiss som var tillräckligt smaklig för alla parter”

Klimatprofessor Johan Rockström (tv) och dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP), dåvarande klimatminister Isabella Lövin (MP) och Miljömålsberedningens dåvarande ordförande Anders Wijkman.
Klimatprofessor Johan Rockström (tv) och dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP), dåvarande klimatminister Isabella Lövin (MP) och Miljömålsberedningens dåvarande ordförande Anders Wijkman. Foto: Roger Turesson/Vilhelm Stokstad/TT

Miljömålsberedningen kände till forskningen om hur den avgörande principen om global rättvisa kunde omsättas i faktisk politik – ändå försvann frågan nästan helt när de svenska klimatmålen togs fram.

DN:s fortsatta granskning visar att politiska kompromisser helt styrde processen.

– Jag krävde vid upprepade tillfällen att Sveriges klimatmål skulle linjeras med vetenskapen. Men jag fick inte gehör, säger professor Johan Rockström, som var expert till beredningen.

Paris, december 2015. FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki-moon jublar på scenen, världsledarnas armar rör sig i gemensamma segergester i luften. De har fått till ett avtal.

Någonstans i vimlet bland åskådarna finns stora delar av den svenska parlamentariska Miljömålsberedningen. De är mitt uppe i en process för att sätta nya klimatmål för Sverige, resan till Paris är en del i arbetet.

– Det var otroligt starkt att vara på plats, berättar Miljömålsberedningens dåvarande huvudsekreterare Stefan Nyström för DN.

– När världens ledare med vitt skilda ideologier och åsikter lägger titlarna åt sidan och säger: ”Det här är den största utmaning världssamfundet och människan någonsin ställts inför. Vi måste göra det här ihop.”

Världsledarna firar avtalet i Paris 2015.
Världsledarna firar avtalet i Paris 2015. Foto: Francois Mori/AP

Vad hade de kommit överens om?

En av Parisavtalets grundstenar är den så kallade rättviseprincipen, the principle of equity. Den innebär att rikare länder – som historiskt har släppt ut mest – ska ta täten i omställningen. Det är avgörande för att fattigare länder ska kunna utveckla sådan basal infrastruktur som de rikare länderna sedan länge tar för given, till exempel bygga sjukhus och ge befolkningen tillgång till rent vatten.

Tre månader efter Parisavtalet presenterade Miljömålsberedningen de nya svenska klimatmålen. DN:s granskning har visat att de är långt ifrån tillräckliga för att Sverige ska göra sin del av det globala omställningsarbetet: Rättviseperspektivet lyser med sin frånvaro.

Johan Rockström, föreståndare för klimatforskningsinstitutet PIK i Tyskland, var expert till beredningen:

– Jag var inte ensam om att kräva ett omtag efter Paris. Målen behövde ju linjeras med en koldioxidbudget för max 1,5 grads uppvärmning men det gjordes aldrig. Så Miljömålsberedningen avslutade sitt arbete som om Parisavtalet inte fanns, säger han till DN.

Johan Rockström, professor i earth system science och föreståndare för klimatforskningsinstitutet PIK i Tyskland.
Johan Rockström, professor i earth system science och föreståndare för klimatforskningsinstitutet PIK i Tyskland. Foto: Olle Sporrong/EXP/TT

Hur kunde det bli så?

För att skapa långsiktighet i klimatpolitiken valde regeringen i december 2014 att inkludera alla politiska partier, utom SD, i framtagandet av ett klimatpolitiskt ramverk som bland annat innehöll nya svenska klimatmål.

DN har talat med ett flertal personer som deltog i Miljömålsberedningens arbete. Alla har haft olika synpunkter på både processen och det slutliga förslaget. Men samtliga har uttryckt en stolthet över att beredningen lyckades nå en politisk kompromiss. Klimatmålen antogs av riksdagen 2017.

– Vi jobbade med kunskapsuppbyggnad så att alla skulle ha samma grundförståelse. Hur ser de svenska utsläppen ut? Hur ser klimatproblematiken ut i världen? Så att beredningen skulle förstå att vi behövde göra det här arbetet för att det ska finnas drägliga livsvillkor för människan och vårt samhälle så som vi känner det, berättar dåvarande huvudsekreteraren Stefan Nyström.

Dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP), dåvarande klimatminister Isabella Lövin (MP) och Anders Wijkman presenterar Miljömålsberedningens slutbetänkande, juni 2016.
Dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP), dåvarande klimatminister Isabella Lövin (MP) och Anders Wijkman presenterar Miljömålsberedningens slutbetänkande, juni 2016. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

DN har gått igenom handlingarna från Miljömålsberedningens arbete, de finns på riksarkivet. Ingenstans i de lådor som rymmer underlaget till det svenska klimatpolitiska ramverket finns en grundlig genomgång av den globala rättviseprincipen – ett underlag som skulle ha ställt betydligt högre krav på de svenska målen.

Jens Holm (V) var ledamot i Miljömålsberedningen.

– Den biten var rätt frånvarande. Jag lyfte frågan om global rättvisa ett par gånger men det var ju väldigt kontroversiellt, de frågorna var svåra att prata om.

Johan Hultberg (M) var också ledamot, han har en annan syn:

– Det var en högst levande del av våra diskussioner men jag minns inte om det var uttryckt som en del i uppdraget. Det är klart att de rika länderna behöver ta ett större ansvar för omställningen, det slogs ju också fast i Parisavtalet. Men avtalet ger inte så stor vägledning om vad det innebär, utan det blev ju en fråga för diskussion och tolkning i beredningen.

Jens Holm (V) och Johan Hultberg (M).
Jens Holm (V) och Johan Hultberg (M). Foto: Pontus Lundahl/TT, Henrik Montgomery/TT

Ett verktyg som kan användas för att praktiskt hantera rättviseprincipen är den så kallade koldioxidbudgeten. Eftersom koldioxid stannar länge i atmosfären påverkas klimatet av alla utsläpp längs vägen mot noll – som ett badkar som fylls. En global koldioxidbudget kan räknas fram för att rättvist fördela den mängd koldioxid som återstår innan Parisavtalets mål överskrids. Det ger underlag för nationella budgetar.

När de svenska målen togs fram var britternas klimatmål en inspirationskälla, de har femårsvisa koldioxidbudgetar.

Men Sverige fick aldrig någon budget.

– Det var diskussioner om koldioxidbudgetar från några aktörer. Men det var svagt politiskt intresse så det var ingenting vi på kansliet räknade särskilt mycket på, säger Stefan Nyström.

Stefan Nyström – idag avdelningschef, Klimatavdelningen Naturvårdsverket.
Stefan Nyström – idag avdelningschef, Klimatavdelningen Naturvårdsverket. Foto: Naturvårdsverket

I vilket skede var det uppe?

– Det var uppe hela vägen in i mål. Alla politiska partier hade sina hjärtefrågor. Till slut kommer man till ett avgörande där man får lyssna in och sy ihop en kompromiss som är tillräckligt smaklig för alla parter och då föll koldioxidbudgetar.

Varför blev då det svenska målet just ”netto noll” till 2045?

Anders Wijkman, tidigare bland annat kristdemokratisk ledamot av Europaparlamentet men partilös sedan 2010, var Miljömålsberedningens ordförande. Han menar att det var viktigt att målet som föreslogs var ”rimligt” och inte framstod som helt omöjligt att nå.

– Vi gjorde någon slags rimlighetsbedömning. Det fanns ju ganska mycket studier gjorda på olika typer av teknikåtgärder, ekonomiska instrument, substitutionsmöjligheter och så vidare. En del var ju gissningar och en del var ganska väl underbyggt, säger han.

Anders Wijkman, tidigare ordförande för Miljömålsberedningen.
Anders Wijkman, tidigare ordförande för Miljömålsberedningen. Foto: 10010

Stefan Nyström ber att få tänka en stund innan han svarar.

– Dels fanns det en konsensus att Sverige kanske hade bäst förutsättningar i världen att bli klimatneutrala. Och då kan man diskutera: var innebär det att gå före? Men i det här fallet så innebar det att eftersom det fanns länder som hade 2050 som mål, så ville man gå längre, säger han.

– Man tar ju gärna sådana här jämna fem- eller tiotal. 2046 måste man förklara hur man har tänkt men 2045 behöver man inte ifrågasätta.

På beredningens förslag valde riksdagen att göra Sveriges mål till ett ”netto noll”-mål och att låta ”netto” innebära att utsläppen ska minska med minst 85 procent jämfört med 1990 års nivå. Det innebär att över 10 miljoner ton koldioxid får fortsätta släppas ut också efter 2045, varje år. Det motsvarar utsläppen från alla svenska personbilar.

Hur kom ni fram till netto-delen i målet?

– Man kan konstatera att de utsläpp som Sverige skulle tillåtas att ha kvar skulle landa på ungefär 1 ton per capita. Jag tror det var 0,9 till och med. Och det innebär att vi ligger i linje med 1,5-gradersmålet, säger Stefan Nyström.

Klimatprofessor Kevin Anderson vid Tyndall centre for climate change research, menar att det är ”fullständigt struntprat” att hävda att de svenska klimatmålen är i linje med 1,5-gradersmålet.

Kevin Anderson, professor i energi och klimatförändringar vid Tyndall centre for climate change research.
Kevin Anderson, professor i energi och klimatförändringar vid Tyndall centre for climate change research. Foto: John Englart

– Min kollega Isak Stoddard och jag plockade isär de svenska klimatmålen och räknade på vad det skulle innebära om resten av världen hade motsvarande ambitioner, med något längre tid för omställning för fattiga delar av världen. Då skulle vi hamna på omkring 2,5 till 3 graders uppvärmning. Idén att man skulle kunna kompromissa med naturen och fysiken är ... Det är ett grundläggande missförstånd, säger han.

Stefan Nyström förklarar vilka avvägningar Miljömålsberedningen gjorde utifrån forskningen om global rättvisa:

– Naturvetenskapligt var det forskningen vi bottnade i. Rättvisemässigt finns det ingen naturvetenskaplig forskning, så att säga. Utan här finns det ju olika sätt att se på den frågan, säger han.

– Sen får man koppla det här parallellt till uppbyggnad av den gröna fonden, hur biståndet till andra länder ser ut generellt. Jag tycker själv att rättvisefrågan är svår eftersom det är så många komponenter som ska beaktas.

Men som DN tidigare har berättat finns det sedan länge forskning på hur rättviseprincipen kan omsättas i en fördelning av den globala koldioxidbudgeten. Och i en passus i betäknandet från Miljömålsberedningen där klimatmålen föreslogs 2016, framgår att beredningen haft kunskap om forskningen. Under rubriken ”Förslaget tar sin utgångspunkt i Parisavtalet” står det:

”Om analysen (...) utgår från fördelningsprinciper som även väger in ett lands historiska utsläpp och ekonomiska kapacitet (BNP/capita), så bör Sverige även bidra till globala utsläppsminskningar som till och med är mer omfattande än landets samlade utsläpp.”

Jens Holm (V) säger att resonemanget om att förslaget var i linje med Parisavtalet är efterhandskonstruerat.

– Parisavtalet slängdes lite in som ”jästen efter degen” i beredningens arbete. Först efter den politiska förhandlingen, konstruerades en förklaringsmodell som stämde in på det vi enades om. Det var ett trixande för att det skulle gå ihop.

Fotnot. DN har sökt miljö- och klimatminister Per Bolund, som ställt upp på en intervju senare i veckan.

Läs mer:

WMO: ”Världen kan tillfälligt nå 1,5 graders uppvärmning inom fem år”

DN Debatt. ”Fem avgörande satsningar för fossilfri konkurrenskraft”

Ledare: 2021 kan bli en nystart för det internationella klimatarbetet

Peter Alestig: Historiskt men klart otillräckligt klimatbeslut i EU

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt