Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-26 16:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/sakerhetspolitiska-analysen-i-korthet/

SVENSK POLITIK

Säkerhetspolitiska analysen – bred samsyn

Försvarsminister Peter Hultqvist (S), utrikesminister Ann Linde (S) och Hans Wallmark (M) under pressträffen när den säkerhetspolitiska analysen presenterades.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S), utrikesminister Ann Linde (S) och Hans Wallmark (M) under pressträffen när den säkerhetspolitiska analysen presenterades. Foto: Magnus Hallgren

Det råder en bred samsyn över slutsatserna i regeringens säkerhetspolitiska analys som presenterades vid en gemensam pressträff på fredagen.

Sex av åtta riksdagspartier ställer sig bakom analysen.

De bilaterala försvarssamarbeten som Sverige ingått är otillräckliga för att garantera Sveriges säkerhet. Det är slutsatsen i den svenska säkerhetspolitiska analysen som presenteras på fredagen. Bedömningen är att inget nuvarande samarbete ger någon garanti för att Sverige skulle få hjälp vid ett angrepp eller hot på samma sätt som ett medlemskap i Nato.

Rapporten innebär inget förslag om huruvida Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato, enligt försvarsminister Peter Hultqvist. Men i analysen står att ”ett svenskt Natomedlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter”. Vidare står det att det inte kan ses som ett realistiskt alternativ att utveckla nya försvarsallianser med ömsesidiga försvarsgarantier. Slutsatsen är därför att en ansökan till Nato är den enda vägen för att få ordentliga säkerhetsgarantier.

Rapporten betonar också värdet av en fortsatt nära samverkan mellan Sverige och Finland även under en eventuell ansökningsprocess.

Enligt utrikesminister Ann Linde finns en bred samsyn om det förändrade säkerhetspolitiska läget. Sex av åtta riksdagspartier står bakom rapportens innehåll. Vänsterpartiet och Miljöpartiet står inte bakom analysen som helhet.

Ämnen i artikeln

Nato
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt