Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-22 01:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/sakerhetspolitiska-rapporten-pekar-mot-medlemskap/

SVERIGE

Säkerhetspolitiska analysen pekar mot medlemskap

2 min 6 sek. Det främsta skälet för ett medlemskap enligt utrikesminister Ann Linde, är att det skulle höja tröskeln för militära konflikter och ge en avhållande effekt i norra Europa. Det skulle inte påverka Sveriges engagemang för bland annat kärnvapennedrustning, och fredsmedling.

Den analys som alla partier deltagit i efter överläggningar om det säkerhetspolitiska läget går inte så långt som att att rekommendera ett medlemskap i försvarspakten Nato.

Samtidigt lät alla förstå var de stod i frågan.

Det framgick av presskonferensen med utrikesministern Ann Linde och partiföreträdarna på fredagen.

Arbetsgruppen tillsattes den 16 mars efter invasionen i Ukraina, och har i arbetet bland annat konsulterat en mängd experter, enligt utrikesminister Ann Linde (S), som lett arbetet. Även försvarsministern Peter Hultqvist (S) har deltagit.

Ann Linde upprepade flera gånger att utredningen var ”gedigen” och skulle ligga till grund för besluten inom Socialdemokraterna och för regeringens del.

Enligt Ann Linde finns det en risk med att ansöka om Natomedlemskap: aggression från Ryssland. Samtidigt har man tagit kontakt med Natoländer och försäkrat sig om stöd, även om det inte ger samma säkerhet som ett riktigt Natomedlemskap.

Det främsta skälet för ett medlemskap enligt Linde, är att det skulle höja tröskeln för militära konflikter och ge en avhållande effekt i norra Europa. Det skulle inte påverka Sveriges engagemang för bland annat kärnvapennedrustning, och fredsmedling.

Rapporten kommer visserligen inte med någon rekommendation i Natofrågan, men:

– Alla slutsatser pekar i en viss riktning, även om det inte sägs rent ut, sade Pål Jonsson, en av Moderaternas två representanter.

Liberalerna har länge pläderat för ett medlemskap.

– Sveriges alliansfrihet har i Rysslands ögon inte haft någon trovärdighet. De har sett hur vi i decennier spelat under täcket med USA och Nato. Samtidigt har vi inte haft några säkerhetsgarantier, vilket är en mycket farlig plats att vara på, säger Allan Widman (L).

Peter Hultqvist (S), Utrikesminister Ann Linde (S) och representanter från de andra riksdagspartierna vid pressträffen på fredagen.
Peter Hultqvist (S), Utrikesminister Ann Linde (S) och representanter från de andra riksdagspartierna vid pressträffen på fredagen. Foto: Magnus Hallgren

Både Ann Linde och försvarsministern Peter Hultqvist lät förstå vad de själva anser.

– Jag har min uppfattning klar, men av respekt för beslutsprocessen meddelar jag den inte i dag, sade Ann Linde, och syftade på att både Socialdemokraterna och regeringen ännu har att fatta formella beslut.

Det var bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som var kritiska till rapporten, och emot ett Natomedlemskap.

Vänsterpartiet anser att rapporten är en undermålig produkt, utan kritiska synpunkter.

– Jag är missnöjd med den process vi haft, säger Håkan Svenneling (V). Det är en partsinlaga och en pamflett för ett medlemskap.

Varför finns det inga skäl emot ett medlemskap i rapporten?

– Det vi har gjort i rapporten är att gå igenom alla samarbeten vi har. Vi har kommit fram till att de inte räcker. Det är det som gör att vi tittar på alternativ. Vi utsätter vårt land för en sårbarhet medan vi ansöker om medlemskap, vi erkänner att det är en negativ sak, sade utrikesminister Ann Linde (S).

Varför är det så bråttom?

– Den tid som är mest sårbar för Sverige är från att vi startar diskussionen till att vi beslutar oss. Den tiden måste vi göra så kort som möjligt. Det är därför vi har så bråttom, det gäller vår säkerhet, sade Ann Linde (S).

Läs mer:

Stora skillnader när Natoländerna ska ge klartecken till Sverige

Visselblåsaren som jobbat för Pentagon uppmanar Sverige att stå utanför Nato

Därför har Sverige få andra alternativ än Nato om Finland går med

Säkerhetsanalysen i korthet

Ämnen i artikeln

Nato
Ann Linde
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt