Målet som kommunfullmäktige fattade beslut om i mars i fjol är tydligt siffersatt:

Göteborgs stad ska anpassa sig till FN:s 1,5-gradersgräns för uppvärmningen – vilket innebär att koldioxidutsläppen måste ner med över tio procent per år fram till 2030.

En månad senare, i april i fjol, tog kommunstyrelsen ännu ett utmanade beslut: Att ansöka om att bli en av EU:s 100 så kallade klimatneutrala städer.

– Nu får vi snart ett klimatråd på plats bestående av sju oerhört kompetenta ledamöter. Med deras kunskap och goda idéer kommer vi få fler verktyg för att nå målet om ett klimatavtryck nära noll år 2030, säger i dag Emmyly Bönfors, gruppledare för Centerpartiet och ordförande i miljö- och klimatnämnden.

Men inom politiken har hon och den styrande Alliansen senaste året fått höra av främst Miljöpartiets gruppledare Karin Pleijel att det knappast duger för att hålla trycket i omställningen uppe. Pleijel drev i fjol hårt tillsammans med Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ en kamp för att Göteborg skulle inrätta ett särskilt granskningsråd.

MP, V och Fi ville att det ”skulle hjälpa stadens politiker att fatta beslut som är i linje med klimatmålen”. Inspiration fanns att hämta i Lund, nämnde de. Men det krävdes långa förhandlingar innan alla partier – förutom Demokraterna och Sverigedemokraterna – kunde enas om ett, reviderat, upplägg.

I beslutet hette det att klimatrådet ska ”analysera hur klimatmålen i stadens miljö- och klimatprogram kan nås på ett kostnadseffektivt sätt, det vill säga med en hög klimatnytta för göteborgarnas skattemedel”.

Nu finns ett färdigt förslag till vilka ledamöter som rådet ska få. Det formella beslutet skulle ha fattats på tisdagen av miljö- och klimatnämnden men sköts upp till nästa sammanträde.

Listan över de som föreslås är fylld av namnkunniga akademiker. Bland dem: Professorn i miljöekonomi vid handelshögskolan vid Göteborgs universitet Thomas Sterner och Chalmersdocenten Frances Sprei. Hon är också ordförande för forskarrådet för Västra Götalands klimatarbete.

Thomas Sterner har i debatten till exempel sagt:

– Klimatförändringarna kommer slå väldigt hårt mot vår ekonomi, mycket hårdare än åtgärderna som behövs.

Miljöpartiets Karin Pleijel säger till DN:

– Jag är så stolt över att vi efter långa förhandlingar lyckades enas politiskt om att införa ett klimatråd i Göteborg. MP har envist drivit på för detta, och vi är nöjda, även om vi i önskat lite skarpare formuleringar kring just granskning av politiken. Men ett frispråkigt, oberoende expertråd kan bli den nagel i ögat som krävs.

Pleijel pekar på den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC.

– Den visar med all tydlighet att det är bråttom. Kurvorna måste vända senast 2025, vi kan inte fortsätta med business as usual. Jag tror också att rådet kan öka Göteborgs möjligheter att bli en av EU:s 100 föregångsstäder.

Rådet ska börja verka i maj och får en budget på 200 000 kronor per år för resor och logi i samband med sina möten.

En annan åtgärd för att få ökat tryck i klimatarbetet lokalt i Göteborg är den så kallade klimatomställningsfunktion som fattades beslut om på tisdagen. Den ska ta fram en ”breddad riskanalys”, ”utveckla strategiska satsningar på systemnivå” och fundera över hur omställningen ”kan styras och ledas i en kommun”. Uppdraget leds av en utvecklingsledare på miljöförvaltningen, Carl Mossfeldt.