Skolministern: Böcker måste komma tillbaka i skolans värld

På torsdagens regeringssammanträde klubbades en satsning på fysiska läromedel i skolan. Ett nytt statsbidrag kan från och med nu sökas av skolhuvudmän för att köpa in läromedel där huvudmaterialet utgörs av en fysisk bok.

Det första året satsas 685 miljoner kronor vilket motsvarar 500 kronor per elev. Därefter rör det sig om en halv miljard om året vilket motsvarar 365 kronor per elev och år.

En bok per elev och ämne är målsättningen. Men eftersom pengarna inte räcker hela vägen hoppas skolminister Lotta Edholm att satsningen ska stimulera skolhuvudmän att satsa mer på fysiska läroböcker även ur egen ficka.

Under ett år köper en genomsnittlig kommun in läromedel som motsvarar omkring 860 kronor per elev. Men eftersom det finns skolhuvudmän som fuskar med statsbidrag, och använder dem för att slippa ta pengar ur egen ficka, måste den som söker det nya läromedelsbidraget kunna visa att de egna kostnaderna för läromedel har ökat jämfört med de senaste tre åren.

– Man måste kunna visa att man faktiskt satsar på läromedel och inte drar ned i samma omfattning som staten lägger till pengar, säger Lotta Edholm.

Det är också stora skillnader i hur mycket kommunerna satsar på fysiska läroböcker.

– Vi hoppas att bidraget ska fungera som smörjmedel så att kommunerna ska inse att det är viktigt med böcker, säger Lotta Edholm.

Hon hoppas att bidraget ska slå igenom snabbt och att det ska finnas fler böcker redan när eleverna börjar skolorna till hösten.

Bristen på läroböcker är ett problem som ofta lyfts av lärare men också av föräldrar.

– Läroboken är oöverträffad när det kommer till att ge sammanhang. Den ramar in kunskaper och gör det lättare att veta vad man ska plugga till proven, säger Lotta Edholm.

Den underlättar också för att lärare ska kunna säkerställa att eleverna uppfyller kursplanernas mål utan att de ska behöva agera läromedelsproducenter själva, menar hon.

Skolministern har nyligen sagt att digitaliseringen i skolan har varit ett experiment som har gått för långt. Den grundas på det arbete som digitaliseringskommissionen genomförde för ett tiotal år sedan och som gick ut på att Sverige skulle bli världens mest digitaliserade land.

– Det gjorde att olika myndigheter fick uppdraget att verkställa detta vilket gjorde att digitaliseringen nästan blev som en överordnad målsättning även för skolan.

Men skolans främsta målsättning ska vara att se till att ungar får bra kunskaper så att de kan göra något med sina liv, menar Lotta Edholm.

– Därför får digitaliseringen aldrig vara en målsättning i sig. Det måste vara kunskapsmålen som är det intressanta.

Sedan digitaliseringskommissionen avslutade sitt arbete har hjärnforskningen gått framåt inom området, menar Lotta Edholm.

– Vi vet i dag att fysiska läroböcker är viktiga. När man läser en bok har man en bättre djupläsning än om man läser på en skärm. Vi vet också att sannolikheten för att barn ska läsa skönlitteratur ökar om de har tillgång till fysiska böcker.

Det finns undersökningar som visar att studenter minns mer från föreläsningar om de tar anteckningar för hand, än om de skriver på en dator.

– Forskning visar också att antalet barn med synnedsättning ökar och skärmarna pekas ut som ett viktigt skäl till det. Om barn får tillgång till skärmar för tidigt och för länge, innan synen är helt utvecklad, så kan det få konsekvenser.

– Många av de här är saker visste vi inte när skärmarna var nya. Men nu när vi har ny kunskap måste vi se till att den får genomslag i skolans värld. Därför tycker jag det är viktigt att böckerna kommer tillbaka.

Enligt regeringens budget ska även Läslyftet få ett höjt anslag med 14 miljoner kronor för de två kommande åren, för att lärare ska kunna fortbilda sig och bli bättre på att lära barn att läsa.

Läs mer:

Skola tvingades backa från skärmfria lektioner

Tävling förvandlade pojkarna på Sätraskolan till bokslukare

Regeringen satsar fem miljarder på skolan