Slående skillnaden mellan Sverige och Finland får kritik

Sverige och Finland har agerat samordnat sedan länderna sökte medlemskap i Nato i maj 2022. Finska riksdagen beslutade den 1 mars att gå med i försvarsalliansen med alla dess förpliktelser. Det skedde med röstsiffrorna 184 ja och 7 nej.

Riksdagsbeslutet i Helsingfors förbereddes under åtta veckor. I Stockholm ska riksdagen klara av motsvarande process på två veckor.

– Det är osedvanligt kort tid, det går rasande fort. Det är väldigt anmärkningsvärt. I normala fall är det en process på två, tre månader i ett så viktigt ärende, säger Magnus Isberg till DN. Han var tidigare kanslichef i rikdagens konstitutionsutskott och är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Regeringens förklaring till den korta tiden är att Finland tidigarelade sitt beslut för att hinna med det före sitt riksdagsval den 2 april.

– Det var ett avsiktligt val att vi ska ha ett beslutsfattande, både vid själva ansökningstillfället och i själva den formaliserade riksdagsbehandlingen, som går hand i hand, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Finlands regering lade fram sitt förslag för riksdagen redan den 7 december. Därefter granskade fem riksdagsutskott förslaget, genomförde utfrågningar av drygt 80 personer och lämnade fem betänkanden. Två riksdagsdebatter med sammanlagt över 120 inlägg genomfördes före beslutet.

Även om Finland bereder riksdagsärenden annorlunda än Sverige så är det en slående skillnad. Stockholm lade regeringen fram sin proposition ”Sveriges medlemskap i Nato” förra tisdagen, den 7 mars.

”Ett medlemskap i Nato innebär en historisk förändring av Sveriges säkerhetspolitik”, skriver regeringen. Trots detta sattes tiden för invändningar, motionstiden, till endast fem dygn. Tidsgränsen gick ut i måndags, den 13 mars. Två nya motioner lämnades in, från Vänstern och Miljöpartiet - de två av riksdagens åtta partier som är emot Natomedlemskapet.

Det utskott som ska behandla motionerna är utrikesutskottet som bereder ärendet under tre dygn. Normalt behandlar även försvarsutskottet viktiga säkerhetspolitiska frågor men har denna gång beslutat att inte avge något yttrande. Utrikesutskottet ska slutjustera sitt betänkande på torsdagen. Därefter bordläggs ärendet med debatt i riksdagens kammare på tisdag och klubbslag på onsdag, den 22 mars.

”Att riksdagen nu endast får fem dagar att behandla en sådan omfattande proposition är inte värdigt”, protesterar Miljöpartiet i sin motion.

I den understryks att flera remissinstanser påtalat att konsekvenserna av medlemskapet inte har belysts tillräckligt. ”Sverige vet helt enkelt inte vad vi blir medlemmar i”, enligt Miljöparitet.

I Finland nyanserade och konkretiserade utskotten vad Natomedlemskapet innebär. Militärt påverkas armén mest och kostnaderna för Natomedlemskapet anges vara större än de som redovisats i Sverige.

Svenska regeringen skriver att Sverige även som Natomedlem kan ”fortsätta främja grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik”. Det finska utrikesutskottet konstaterar däremot att ”Det är klart att anslutningen också minskar Finlands politiska handlingsutrymme”.

Finlands riksdag slår fast att detta är det viktigaste beslutet sedan anslutningen till EU. Den gången låg Sverige före Finland när regeringen Carlsson (S) 1990 överraskande ville gå med i EU. Den parallellen dras också av Leif Lewin, professor i statskunskap.

– Beslutet verkar stressas fram. Det liknar samma hetsiga tillvägagångssätt som när vi anslöt oss till EU. De stora partierna är överens, precis som de var i EU-frågan. Först får medborgarna höra att en viss sak gäller, och så plötsligt gäller raka motsatsen. Det påverkar och skadar medborgarnas förtroende för politikerna, säger Leif Lewin till DN.

Läs mer:

Tomas Ramberg: Kristerssons Natobesked ett betydande bakslag

Ungern skjuter upp Natobeslut igen