Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-11-28 14:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/smhi-klimatforandringar-bakom-mer-regn-och-kortare-vintrar/

SVERIGE

SMHI: Klimatförändringar bakom mer regn och kortare vintrar

Sedan 1930 har regnmängderna ökat från 600 millimeter om året till 700 millimeter.
Foto: Henrik Isaksson/TT

Mer regn och snötäcken som ligger två veckor kortare än tidigare. Det är några av klimatförändringarnas konsekvenser i Sverige, enligt en ny rapport från SMHI.

– Det här visar tydligt hur förändringarna är på gång, säger klimatologen Semjon Schimanke.

I en färsk studie har SMHI analyserat klimatförändringarna i Sverige mellan 1860 och 2021. Rapporten baseras på historiska observationer av bland annat temperatur, nederbörd och snöfall.

SMHI konstaterar att årsmedeltemperaturen har ökat med 1,9 grader från slutet av 1800-talet till perioden 1991–2020. En stor del av ökningen har skett under de senaste 40 åren.

– Vi vet med stor säkerhet att det är människans som med sina koldioxidutsläpp driver utvecklingen, säger Semjon Schimanke, en av rapportförfattarna på SMHI.

Ökningen i Sverige är en hel grad större än det globala genomsnittet under samma period.

– Orsaken är att temperaturen ökar mer över land och på högre bredgrader, förklarar han.

Utvecklingen beskrivs som en ”kraftig uppvärmning”. Den syns under alla årstider, men är som störst under vintern.

Under den senaste 30-årsperioden har också extremvärme blivit vanligare i Sverige. Nio av tio månader som klassades som extremt varma inföll mellan 1991 och 2020.

Semjon Schimanke, klimatolog och projektansvarig, SMHI.
Foto: SMHI

Studien visar också att Sverige har blivit rikare på regn, men fattigare på snö. Sedan 1930 har regnmängderna ökat från 600 millimeter om året till 700 millimeter.

Och trots snörika vintrar infallit bland annat 2009/10 och 2010/11 ligger snötäcket i snitt 16 dagar kortare sedan 1990. Förändringarna innebär att vegetationsperioden nu är tre veckor längre än vid början av förra sekelskiftet. I Götaland är perioden fem veckor längre.

– Kortare och mildare vintrar gör att växterna kan börja växa klart tidigare. Det är en tydlig förändring, säger Semjon Schimanke.

Ämnen i artikeln

SMHI
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt