Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-24 18:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/smittspridningen-hogre-an-fhms-varsta-scenario/

Sverige

Utvecklingen följer delar av MSB:s mer allvarliga scenarier

00:57. "Mer dramatisk ökning än vi trott" Hör statsepidemiolog Anders Tegnell.

Smittspridningen i Sverige skiljer sig från Folkhälsomyndighetens scenarier.

Utvecklingen under hösten följer delar av MSB:s mer allvarliga tänkbara förlopp.

– Jag tror inte att man någonstans i Europa hade förutsett att det skulle bli en sådan här dramatisk utveckling, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Uppdatering 20201104. Artikeln har tillfogats en rättelse.

I somras presenterade Folkhälsomyndigheten tre olika scenarier för hur smittspridningen kan tänkas se ut fram tills nästa höst, ämnade att användas som planeringsunderlag.

Scenario 0 handlar om en avtagande smittspridning. Scenario 1 visar en mer ojämn utveckling med toppar under hösten och kring årsskiftet. I scenario 2 ökar smittspridningen jämnt under en längre tid.

DN har jämfört dem med den senast tillgängliga veckostatistiken och kan konstatera att verkligheten hittills skiljer sig från scenarierna på flera punkter:

• Inläggningar på intensivvårdsavdelningar var fram till mitten av oktober färre än i alla tre scenarier. De senaste veckorna har antalet patienter överstigit 20, vilket är fler än i scenario 0. Antalet är fortfarande mindre än hälften av dem i scenario 1 och 2.

• Dödsfallen per vecka har också varit färre än i något av scenarierna. Vecka 43 avled 18 personer med covid-19, vilket jämförs med de tre scenariernas 29, 124 och 95.

• Någon jämförelse med bekräftade fall låter sig inte göras. Det då man i scenarierna bara har med allvarliga fall, något som inte längre särredovisas i Folkhälsomyndighetens offentliga statistik.

Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell säger att man nu undersöker hur scenarierna kan uppdateras. Samtidigt som utvecklingen i Sverige är mindre dramatisk än i scenarierna understryker han att den är allvarlig.

– Jag tror inte att man någonstans i Europa hade förutsett en sådan här dramatisk utveckling. Vi måste komma ihåg att det är en ny sjukdom. Jag tror att skillnaderna mellan olika årstider kanske är större än vad vi först trodde. Smittriskerna verkar uppenbarligen öka mycket under hösten när människor är inomhus mer.

Har ni ändå haft nytta av scenarierna?

– Vi använder dem som grund för att utveckla nya. Det handlar inte om att börja från början, utan vi går tillbaka till gamla scenarier och ändrar de variabler som behöver ändras för att ge en mer realistisk bild av utvecklingen.

Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tog i somras fram tre tänkbara scenarier tillsammans med andra myndigheter för att samhällsaktörer ska kunna planera för kommande faser av pandemin.

– Den utveckling vi ser följer inte det hoppfulla scenariot, men olika delar av det molande och det explosiva, säger Alexandra Nordlander, enhetschef för operativ analys på MSB.

• I det hoppfulla scenariot minskar smittspridningen i Sverige under hösten, med vissa regionala variationer. En känsla sprids av att det värsta är över.

• Det molande scenariot beskriver en utdragen smittspridning fram till våren med stora ekonomiska konsekvenser och en känsla av att krisen saknar slut.

• Det explosiva scenariot innebär stora svängningar i smittspridningen med en hårt belastad sjukvård och stigande psykisk ohälsa.

Samtidigt som smittspridningen i Sverige har ökat under hösten talas det om en ”corona-utmattning”. Många är trötta på pandemin och färre orkar rätta sig efter riktlinjerna.

– Det finns faktorer i scenarierna som vi känner igen, såsom bristande efterlevnad av rekommendationer. Det tillkommer strängare råd, samtidigt som vi får rapporter om att människor inte riktigt orkar följa dessa. Vi har också sett att redan utsatta grupper drabbas ekonomiskt. Det problemet har uppmärksammats och blir omhändertaget av olika aktörer, säger Alexandra Nordlander.

Pandemin har slagit hårt mot många branscher. I september, den senaste månadsstatistiken från Arbetsförmedlingen, varslades över 6.000 personer om uppsägning.

– Samtidigt är de ekonomiska effekterna i Sverige inte lika långtgående som i det explosiva scenariot. Vi har inte upplevt stora konsekvenser av ett försämrat varuflöde, som brister på livsmedel och läkemedel, säger Alexandra Nordlander.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln förekom en felaktig uppgift om hur antalet smittade är långt fler än i något av Folkhälsomyndighetens scenarier. Det går dock inte att jämföra scenarierna med den offentliga statistiken på det viset.

I scenarierna finns endast allvarliga fall med. I den offentliga statistiken redovisas samtliga fall – allvarliga fall särredovisas inte.

Läs mer:

Det nya coronaviruset: Följ utvecklingen live

Skärpta coronaråd för fler regioner och restauranger