Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 01:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/socialstyrelsens-gd-i-framtiden-maste-staten-fa-ett-storre-ansvar/

SVERIGE

Socialstyrelsens gd: I framtiden måste staten få ett större ansvar

Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen.
Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen. Foto: Paul Hansen

Under inledningen av coronapandemin stod många inom sjukvården utan skyddsutrustning när de skulle ta hand om covid-19-patienter.

– Vi såg en brist redan i slutet av januari och i en kris fungerar det inte att stå utan ett lager av viktig materiel, säger Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen som tycker att staten i framtiden måste få ett större ansvar.

Bristen på skyddsutrustning till sjukvårdens personal har av Coronakommissionen pekats ut som ett av de stora problemen i början av pandemin. De tidigare lagren hade ersatts av ett just-in-timesystem där utrustning skulle levereras vid behov och av en världshandel där efterfrågan vida översteg tillgången. Tillsammans gjorde detta att sjukvårdspersonal tvingades arbeta utan säker utrustning och därmed utsatte sig för stora risker.

Skarp kritik mot svensk coronahantering: Otillräckliga åtgärder

Redan i slutet av januari 2020 hade Socialstyrelsen kunnat konstatera att vissa läkemedel var tillfälligt slut hos apoteken och heller inte gick att beställa från grossisterna. Dessutom saknades lager med skyddsutrustning i regionerna.

– Vi såg en brist och uppmanade regionerna att säkerställa tillgången på sjukvårdsmateriel, vilket vi även informerade regeringen, SKR och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om. I mitten av februari rapporterade vi till regeringen att det var viktigt att sjukvården planerade försörjningen av sjukvårdsmateriel och såg över sina leveransavtal. Vår bedömning var att detta skulle bli ett väldigt sårbart område. Men man går in i en kris med det system man har, säger Olivia Wigzell.

Socialstyrelsen hade dessutom den 4 februari uppmärksammat MSB på att det kunde bli brist på skyddsutrustning.

Coronakommissionen är mycket kritisk till att regeringen först den 16 mars 2020 gav Socialstyrelsen i uppdrag att säkra tillgången till skyddsutrustning trots att det sedan många veckor stod klart att sjukhusen inte att alltid klarade att skydda sin personal:

”De sex veckorna i februari och början av mars framstår därför i kommissionens ögon som förlorad tid för att avhjälpa bristen på skyddsutrustning”, står det i rapporten.

Enligt kommissionen ställdes Socialstyrelsen inför en uppgift som man inte hade kompetens för när den fick i uppdrag att säkerställa tillgången till skyddsutrustning och annat sjukvårdsmaterial.

– Min bedömning är att utifrån den situation som rådde så hanterade vi uppdraget skyndsamt så snart vi fick uppdraget. Vi tog in den kompetens som behövdes, bland annat när det gällde upphandling och i medicinska frågor, säger Olivia Wigzell.

Ett sätt att klara uppdraget var att sluta ett avtal med Försvarets materielverk som har kunskap när det gäller upphandlingar. Något Olivia Wigzell tycker att myndigheten var snabb att göra.

– Men vid nästa kris behöver det finnas en redan utvecklad organisation som man bara kan skala upp om krisen blir långvarig och omfattande, säger hon.

2020 fanns inte den beredskapen. De statliga lagren var till största delen borta. Liksom den utrustning som snabbt kom i fokus under pandemins inledning – personlig skyddsutrustning till personalen.

Avvecklingen av lagren hade myndigheten själv rekommenderat regeringen redan 2010 utifrån den då rådande säkerhetspolitiska inriktningen. Centrala lager skulle bort. I stället skulle ansvaret ligga på landstingen, i dag regionerna. Och snart kom lagren hos vissa aktörer att förvandlas till digitala beställningsvaror i ett just-in-timekoncept som skulle spara skattepengar. Att hålla fysiska lager var dyrt eftersom utrustningen åldrades och behövdes bytas ut med jämna mellanrum.

”Efter en successiv nedmontering av tidigare beredskapslager fanns det inte någon större lagerhållning, vare sig hos grossister eller i sjukvården när pandemin bröt ut”, skriver Coronakommissionen i sin rapport.

Var det ett misstag att avveckla allt detta?

– Det är lätt att vara efterklok, och det konstaterar kommissionen också. Redan nu pågår ett arbete med att bygga lager igen. I backspegeln tror jag alla hade önskat att vi hade haft en bra lagerhållning i Sverige.

Men i akuta lägen fungerar inte just-in-timekonceptet så bra?

– I en kris fungerar det inte. Regelverket är tydligt. Kommuner och regioner ska ha inte bara personal på plats utan också materielen. Men den fanns inte där. Man behöver arbeta mer med lagerhållning men vi behöver också ha ett bra nationellt system för att ställa om industrin för att tillverka det som behövs i ett krisläge som under pandemin. Här måste också det globala samfundet investera så att handeln hålls igång även under kris, säger Olivia Wigzell.

Anna Bratt: Vi var chanslösa redan från början

Just nu pågår en utredning kring vilken lagerhållning som ska ske lokalt och vilket ansvar staten ska ha. Hur lager av bland annat läkemedel ska byggas upp och hur detta ska finansieras. På så sätt ska Sverige stå bättre förberett inför nästa kris.

Hade det varit bättre att ha en central upphandling?

– Jag tror att man behöver stärka det statliga mandatet och flytta över visst ansvar till staten vid sådana här långvariga och allvarliga kriser. I ett decentraliserat system blir det svårt att lägga detta på så många aktörer när det blir långvariga kriser. Det blev svårt för 290 kommuner och 21 regioner att handla upp från de leveranskedjor som man har i vanliga fall.

Olivia Wigzell säger också att hon gärna ser att Socialstyrelsen får ett tydligare mandat när det gäller samarbetet med Sveriges kommuner och regioner.

– Vi har ett väldigt bra samarbete men jag ser gärna att man ser över hur detta ska se ut till nästa kris. Under den här krisen har vi gjort det bästa vi har kunnat med tanke på de förutsättningar vi haft.

Hur ska vi kunna möta nästa pandemi bättre?

– Vi måste ha en lagerhållning och en förmåga att ställa om men också kunna säkerställa att den globala handeln fungerar. Och i en långvarig, omfattande kris måste kanske staten få ett större ansvar.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt