Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-22 08:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/spricka-i-regeringen-bolund-gar-emot-s-om-skogen/

SVENSK POLITIK

Spricka i regeringen – Bolund går emot S om skogen

Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP).
Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP). Foto: Lisa Mattisson

Klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) avslöjar nu en spricka i regeringen i synen på skogen.

Svenskt skogsbruk är inte hållbart, menar han – tvärtemot vad landbygdsministern Jennie Nilsson (S) säger.

Han förordar också just den typ av skogsbruk som statministern krävt ska strykas från EU:s krav om hållbara investeringar.

DN har under våren granskat den svenska skogsindustrin och biobränslepolitiken. Biobränslen från skogen är en viktig del i den svenska klimatpolitiken – och en förutsättning för att biobränslen ska kunna anses hållbara, är att skogsbruket i sig är hållbart.

Sedan sex veckor har DN sökt miljö- och klimatminister – och även vice statsminister – Per Bolund som nu svarar.

Hans svar visar på en spricka i regeringen: Landsbygdsminister Jennie Nilsson ansåg i en intervju med DN att skogsbruket är hållbart – något Naturskyddsföreningen menar är ovetenskapligt och protesterade mot i ett öppet brev till ministern.

Och statsminister Stefan Löfven krävde, i ett brev till EU-kommissionen i april, att alla referenser till så kallat ”naturnära skogsbruk” skulle strykas ur kommissionens förslag om vilka investeringar som skulle få kallas hållbara.

”Vi vill att konceptet raderas”, skrev han tillsammans med den finska statsministern.

Per Bolund har en helt annorlunda syn.

Tycker du att svenskt skogsbruk är hållbart?

– Det är ju tydligt när vi följer upp miljömålen att vi inte klarar att leva upp till målet om levande skogar. Så länge vi inte är framme vid det målet tycker inte jag att man kan svara ja på den frågan.

– Vi behöver, tror jag, ha ett mer naturnära skogsbruk med mer naturanpassade brukningsmetoder och såklart fortsätta skydda den skyddsvärda skogen. Där har vi verkligen gjort ett stort arbete nu, säger Per Bolund och påpekar att regeringen avsatt stora arealer mark för att skydda skog: över tusen reservat har utvidgats eller nybildats.

Är det här en strid inom regeringen?

– Jag kan inte svara för vad Jennie Nilsson har för kriterier bakom sitt svar, men jag har ju ansvaret för miljömålssystemet i regeringen och det är det jag också fokuserar på i den politik som vi utvecklar på miljödepartementet.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson.
Landsbygdsminister Jennie Nilsson. Foto: Jonas Lindkvist

Vad anser du om de påtryckningar som regeringen gjort mot EU-kommissionen för att inte ställa hårdare krav på skogsbruket, bland annat genom att kräva att ta bort förslag om naturnära skogsbruk i taxonomin?

– Liksom i andra EU-frågor, har regeringen drivit den linje som har ett brett stöd i riksdagen kring taxonomin. Riksdagen har varit väldigt tydlig i dessa frågor och fick till och med Sverige att, som enda land, rösta nej till taxonomiförordningen i december 2019 då det ansågs att den skapade för stora osäkerheter för svenskt skogsbruk, säger Bolund.

För biobränslen är det ur ett klimatperspektiv avgörande vilken del av trädet som bränns. Smådelar har en mindre klimatpåverkan, stammar större. DN:s granskning har visat att en fjärdedel av svenska primära skogsbiobränslen kommer från trädets stam – trots att branschen lovar att endast restprodukter som bark, grenar och sågspån används till energi.

– Om man har friska träd av god kvalitet så ska man använda dem till långlivade trädprodukter. Att bygga av trä är ju exempelvis ett fantastiskt sätt att minska klimatpåverkan från husbyggande. Dels kan man få bättre betalt, dels blir det restprodukter till biodrivmedel och annan energiproduktion, säger Per Bolund.

Han menar att åtgärder för att uppmuntra till hållbart brukande av skogen borde införas.

– Vi tittar på vilka krav vi kan ställa. Det finns redan i dag miljö- och klimatkrav på de biobränslen som används, att man måste använda sådana som faktiskt ger en bra klimatnytta. Det finns dåliga biobränslen som inte har en bra klimatprestanda och dem ska vi ju inte använda i Sverige.

Har vi tid att öka användningen av skogligt biobränsle om vi ska klara Parisavtalets 1,5-gradersmål?

– Vi måste vara noga med att bara använda hållbar biomassa och hållbara biodrivmedel. Där vet vi ju att exempelvis biodrivmedel som produceras i regnskogsområden kan ha väldigt höga klimatavtryck. Samtidigt är ju biodrivmedel en pusselbit vi behöver för att minska utsläppen i den takt som krävs, och jag har inte träffat någon som kunnat hitta en lösning för trafiken utan att alls använda biodrivmedel.

– Det är också otroligt viktigt att poängtera att biodrivmedel inte kan vara den enda lösningen – det är bara i kombination med åtgärder för minskad transportefterfrågan och elektrifiering som det går att få ihop den här kalkylen.

– Som regering har man skyldighet att ge svar i den här viktiga frågan, säger Vänsterpartiets klimatpolitiske talesperson Jens Holm till DN efter debatten.
– Som regering har man skyldighet att ge svar i den här viktiga frågan, säger Vänsterpartiets klimatpolitiske talesperson Jens Holm till DN efter debatten. Foto: Lisa Mattisson

Med utgångspunkt i DN:s granskning krävde Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson Jens Holm på måndagen svar från Per Bolund under en interpellationsdebatt i riksdagen. Han anser att Bolund undvek frågan om varifrån allt biobränsle som man räknar med för att nå klimatmålen ska komma. Anledningen, tror Holm, är att frågan är känslig.

– Det är ju skogen alla förväntar sig ska leverera det här, och skogen ska räcka till mycket. Vi ser redan med nuvarande politik vilken hög press det är på skogen - att vi avverkar skyddsvärda skogar, säger han till DN.

John Widegren, landsbygdspolitisk talesperson (M)
John Widegren, landsbygdspolitisk talesperson (M) Foto: Willhelm Lindqvist

John Widegren, Moderaternas landsbygdspolitiske talesperson ifrågasätter vem det är som styr skogspolitiken.

– Är det Miljöpartiet, Socialdemokraterna eller är det samarbetspartiet Centerpartiet som ju slagit sig för bröstet i skogfrågorna i förhandlingarna med regeringen? Som det är nu får Miljöpartiet oerhört mycket plats och utrymme i den här debatten, säger han till DN.

Själv slår han fast, liksom Jennie Nilsson, att:
– Svenskt skogsbruk är hållbart, absolut. På alla sätt.

Vad baserar ni det på? Naturvårdsverket konstaterar ju att miljömålen om levande skogar och biologisk mångfald inte nås, mycket på grund av skogsbruket?

– Miljömålet levande skogar säger Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen är ett mål som inte går att uppnå, oavsett om vi slutar bruka skogen eller fortsätter som i dag. Vi har byggt upp stora virkesförråd i svensk skog och sedan den nya skogspolitiken infördes 1993 med frihet under ansvar har flera parametrar som man mäter för biologisk mångfald förbättrats, som mer död ved, gamla träd och lövträd – allt sådant går åt rätt håll och vi vet också att den generella hänsynen som markägare tar gör att det växer in mer träd med höga naturvärden än vad det gjort någon gång förut, säger John Widegren.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Biobränsle
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt