Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-29 17:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/staten-brande-ner-hennes-kata-nu-frias-anita-gimvall-for-uppbyggnaden/

SVERIGE

Staten brände ner hennes kåta – nu frias Anita Gimvall för uppbyggnaden

Anita Gimvall är inte medlem i en sameby - men är same och hennes släktingar har haft en kåta vid sjön Stenträsk i Västerbotten sedan 1790. Nu är det strid om den kåtaliknande byggnaden.
Foto: Alex Ljungdahl

Konflikten mellan svenska staten och samen Anita Gimvall har pågått i över ett decennium och handlar i grunden om statens syn på samer och deras rättigheter.

I tisdags skrevs ett nytt kapitel i historien när tingsrätten friade Anita Gimvall från brott mot bland annat strandskyddet, efter att hon byggt upp en kåtaliknande byggnad som Kronofogdemyndigheten brände ner 2018.

Men Länsstyrelsen står ändå på sig att byggnaden ska brännas.

Konflikten mellan staten och samen Anita Gimvall har pågått i över ett decennium. Den handlar i grunden om den svenska statens syn på samer och deras rättigheter. Enligt rennäringslagen har endast medlemmar i samebyar rätt till renskötsel och rätten att uppföra en renvaktarstuga kopplad till rennäringen.

Anita Gimvall har inga renar utan är jakt- och fiskesame. Hon är därmed inte heller med i en sameby – och saknar renskötselrättigheter. Men hennes släkt har i generationer haft en fiskekåta som använts som övernattningsbostad, vid sjön Stenträsk i Storumans kommun.

Redan år 2011 fick Länsstyrelsen i Västerbotten ett anonymt tips om att Anita Gimvall uppfört en ny byggnad som liknade en kåta vid sjön Stenträsk, vilket ledde till ett tillsynsärende.

År 2014 beslutade Länsstyrelsen att ”att byggnaden uppförts i strid mot reservatsföreskrifter och att strandskyddsdispens saknas”.

Anita Gimvall överklagade beslutet eftersom hon anser att byggnaden ligger på en plats som varit bebyggd i flera generationer av hennes samiska släktingar och därför inte är någon nybyggnation som kräver tillstånd. Men Anita Gimvalls överklagan till Mark- och Miljödomstolen avslogs. År 2018 beslutade Länsstyrelsens att byggnaden ska bort och Kronofogden beslöt att bränna ner den.

– Det här hade aldrig hänt om det var en same som var medlem i en sameby, då hade hon haft rätt till byggnaden enligt lagen, säger Håkan Jonsson som är ordförande i Sametinget.

Han får medhåll av Christina Allard, biträdande professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, som menar att det hade varit en ”icke fråga” om Anita Gimvall varit medlem i en sameby.

– Det är väldigt viktigt att man inte blandar ihop det här, säger Julia Holmström, handläggare för ärendet på Länsstyrelsen i Västerbotten och fortsätter:

– Samebyar och medlemmar har rätt att uppföra renvaktarstugor som behövs för renskötseln, och det är en typ av näringsbyggnad. Det här är en typ av fritidsbebyggelse,

När Anita Gimvall år 2020 byggde upp kåtan på nytt krävde Länsstyrelsen återigen att byggnaden skulle rivas.

Ärendet hamnade återigen i domstol. Anita Gimvall fortsatte hävda att kåtan uppförts av hennes släkt år 1790, och att åtgärderna som gjorts på kåtan endast handlat om underhåll och förnyelse av byggnaden.

Under tisdagens föll domen där tingsrätten anser att inget brott är begånget av Anita Gimvall när hon återigen byggde upp kåtan, eftersom åklagaren inte lyckats bevisa att den inte stått på platsen i över 100 år och tillhört hennes släkt.

Men Länsstyrelsen står ändå på sig att byggnaden ska bort.

Hur kan ni säga detta när hon friades i tingsrätten?

– Vi anser inte att byggnaden har de tillstånd som krävs. Beslutet att den ska bort gäller, säger Julia Holmström.

Hon medger att det kan tyckas konstigt efter tingsrättens dom, men säger att det rör sig om två processer – en staffrättslig i tingsrätten och en annan där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och tittar på olika tillstånd att uppföra byggnaden.

Håkan Jonsson är ordförande i Sametinget och liknar hela processen kring statens hantering av kåtan, vid en häxjakt.

– Jag är glad och tacksam över domen, men hela processen har varit en häxjakt.

På länsstyrelsen menar Julia Holmström att det inte handlar om prestige från myndighetens sida, utan att man utgått ifrån vad de anser står i lagen.

DN har sökt Anita Gimvall för en kommentar om den friande domen men utan att lyckas.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt