Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-06 06:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/statsvetare-stockholm-har-rostat-antirasistiskt/

SVENSK POLITIK

Statsvetare: Stockholm har röstat antirasistiskt

”Jag har träffat många på Östermalm som bytt sida och för första gången röstat på S på grund av SD”, säger Per Rosencrantz, politiskt aktiv moderat på Östermalm.
Foto: Robin Bäckman

Socialdemokraterna går kraftigt framåt och Moderaterna gör sitt sämsta riksdagsval i Stockholm på femtio år. Enligt statsvetare och politiker är förklaringen att stockholmare hellre röstar rött än att lägga en röst på en SD-koalition.

– Jag har träffat många på Östermalm som bytt sida och för första gången röstat på S på grund av SD, säger Per Rosencrantz, lokalt aktiv moderat.

VAL 22

Medan moderatledaren Ulf Kristersson förbereder sig för att överta Rosenbad har regeringskvarteren och delar av innerstaden blivit allt rödare efter valet. Socialdemokraterna går kraftigt framåt i riksdagsvalet i Stockholm och landar på 28,2 procent. I både Stockholms stadshus och regionen ser M ut att förlora makten.

Stockholmsmoderaterna gör sitt sämsta riksdagsval sedan 1973 med 19,1 procent. Vid de luggslitna valaffischerna utmed Strandvägen står den politiskt aktive moderaten Per Rosencrantz som sett partiet dala sedan födseln.

– Det här är ett skifte. Att S vinner i storstäderna medan moderaterna tappar. Det är en omvänd bild av hur det såg ut på 80-talet. Då hade M 30 procent i riksdagsvalet i Stockholms stad och nationellt bara 20 procent. Nu ser vi ut att bli mindre än nationellt, säger Per Rosencrantz, som även är opinionsanalytiker.

– Det här är ett skifte. Att S vinner i storstäderna medan moderaterna tappar, nu ser vi ut att bli mindre i Stockholm än nationellt, säger Per Rosencrantz, opinionsanalytiker och lokalt aktiv moderat.
Foto: Robin Bäckman

Även på blåaste Östermalm tar socialdemokraterna borgarröster. I distriktet vid Nybroplan får S drygt sju procent av rösterna, lika många som M tappar. Sverigedemokraterna når bara tio procent, en obetydlig ökning jämfört med förra valet.

– Jag har träffat många på Östermalm som bytt sida och för första gången röstat på S på grund av SD. Antipatierna mot SD är större i Stockholm än övriga landet. Då kan man till och med som borgerlig väljare tänka sig att byta sida, säger han.

Även om årets vallek var full av säkra M-kort som gängkriminalitet, våldsbrott och elpriser, tror han att de frågorna inte slår rot i storstadsasfalt som i landsortsmylla.

– I Stockholm kan man bo ganska segregerat och isolera sig i sin enklav och inte märka de här problemen i sin vardag på samma sätt som i mindre orter. Elpriserna är ju mest en fråga för villaägare och många Stockholmare har goda marginaler.

Gamla stan är en av de mest prestigefyllda enklaverna som nu bytt färg. Socialdemokraterna ökar totalt med 4,4 procent i riksdagsvalet och är nu klart största parti i fyra av sex valkretsar. I Bromma- Kungsholmen skiljer bara en tiondels procent för att partiet ska bli större än M även där och kommunsekreteraren är ivrig inför onsdagsräkningens slutbesked.

– Vi har aldrig ökat så mycket tidigare och går framåt även i de klassiskt blå valkretsarna, vi ser också ut att få ett nionde riksdagsmandat, säger Catharina Piazzolla (S), kommunsekreterare.

Strandvägen är fortfarande blått men Socialdemokraterna har tagit många röster även i innerstadens klassiska moderatfästen.
Foto: Robin Bäckman

Hon ser två huvudfaktorer till framgången baserat på partiets 100 000 väljarsamtal under valrörelsen.

– Dels har många tröttnat på att Stockholm blivit ett skyltfönster för moderaternas privatiseringspolitik, dels har många skiftat sida på grund av borgarnas närmande till SD för att markera att man säger nej till SD, säger Catharina Piazzolla.

Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, gör också en tydlig S-koppling till S-succén och M-tappet.

– Stockholmarna har gjort ett antirasistiskt val. Om man tycker att SD är ett rasistiskt parti, vilket väldigt många tycker, då får man välja vilken dimension som är viktigast, även om man är allmänborgerlig som stockholmare ofta är. Då väljer stockholmarna uppenbarligen den antirasistiska dimensionen framför vänster- höger- dimensionen.

– SD går alltid sämre lokalt än nationellt. Folk gillar den nationella invandringspolitiken men har mycket lägre förtroende för de lokala politikerna, säger Peter Esaiasson.
Foto: Johan Wingborg

SD:s kräftgång syns i alla storstäder och i Malmö backar partiet.

– SD har det allmänt svårare i storstadsområdena vilket hänger ihop med befolkningssammansättningen och många fler högutbildade. Den enskilt svagaste gruppen för SD är utlandsfödda från icke-europeiska länder, som många finns i storstäderna, säger han.

SD:s ännu svagare resultat i kommunvalet följer också ett typiskt mönster menar statsvetaren.

– SD går alltid sämre lokalt än nationellt. Folk gillar den nationella invandringspolitiken men har mycket lägre förtroende för de lokala politikerna.

I Stockholms stadshus någon kilometer bort känner SD:s gruppledare Gabriel Kroon inte alls samma segerrus efter valvakan som partikamraterna på riksplanet. I Stockholm ökar SD bara marginellt.

– Alla högerpartier backar men vi backar inte så det är ju åtminstone positivt ur den aspekten. Sedan så klart hade vi hoppats bli ännu större i Stockholm, säger Gabriel Kroon.

– Jag hoppas ändå att vi kan bygga en stark opposition i Stockholm och ett enat block med samma partier som på regeringsnivå, säger gruppledaren Gabriel Kroon (SD).
Foto: Elin Åberg

Han menar att partiet misslyckats med att anpassa kommunikationen till storstadsväljarna, både högutbildade tjänstemän och LO-väljare.

Nu väntar troligen fyra år till av obefintligt politiskt inflytande i Stockholms stadshus eftersom samtliga partier tackat nej till samarbete.

– Jag hoppas ändå att vi kan bygga en stark opposition i Stockholm och ett enat block med samma partier som på regeringsnivå. Nu står vi ju en bit ifrån varandra men på sikt skulle vi nog kunna samarbeta bra till nästa val, säger Gabriel Kroon.

Läs mer:

Så röstade dina grannar i valet 2022

Ämnen i artikeln

Val 2022
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt