Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-20 11:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/statsvetare-strategi-for-smapartier-som-vill-klara-sparren/

SVENSK POLITIK

Statsvetare: Strategi för småpartier som vill klara spärren

Patrik Öhberg, statsvetare Göteborgs universitet.
Patrik Öhberg, statsvetare Göteborgs universitet. Foto: Anna von Brömssen

Att svenska partier värvar kända namn kan vara en strategi för att rädda sig över fyraprocentsspärren, enligt statsvetare.

– Det blir ett slags gratis reklam för ett fattigt parti, säger forskaren Patrik Öhberg.

Just nu pågår olika provval för att vaska fram listor på politiker inför riksdagsvalet. Under de senaste åren har statsvetare sett att särskilt småpartier i Sverige rekryterar ”väljarmagneter” – kända personer utan partipolitisk bakgrund.

I länder som Finland och USA har kandidatlistorna bestått av allt från tidigare skönhetsdrottningar till skidlöpare och kända namn som Caitlyn Jenner och Matthew McConaughey med siktet inställt på toppolitiken.

Kända svenska exempel är bland annat europaparlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP) som innan politiken slog igenom som barnprogramledare på 90-talet.

Andra kändispolitiker är Robinsondeltagaren Jan Emanuel Johansson som gjorde politisk karriär inom Socialdemokraterna. Han tog sig hela vägen in i riksdagen.

– Jag vet inte om det här är en trend då personröstningen i Sverige inte är lika omfattande som i exempelvis Finland. Däremot så har särskilt Kristdemokraterna en historia av många kändiskandidater, bland annat Lars Adaktusson, som man säkert rekryterat i förhoppning om att dra in röster till partiet, säger Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Han menar att det är oklart vilken effekt kända personer har på politiken, men i Finland har kändisar ofta varit fördelaktiga i valrörelser.

– Ofta har man sett före detta idrottsstjärnor som ansluter sig till politiken och jag tror att det är till fördel om ens namn associeras till ett brinnande engagemang, säger han.

Statsvetaren Patrik Öhberg på Göteborgs universitet förklarar att det riskerar att uppstå problem då exempelvis influensers och kändisar hoppar på politiken.

– Frågan är om de är lagspelare som politiken består av. Jag är lite försiktigt pessimistisk till samarbetet mellan politiker och influensers då mycket går ut på att torgföra sig själv som influenser.

Det politiska arbetet handlar om långsam förankring, förklarar han vidare. Att en känd svensk person på kort tid skulle kunna gå från att ha noll politiskt bakgrund till att få en maktposition kan bli problematiskt.

– Om vi tittar på exempelvis skådespelerskan Solveig Ternström, som var riksdagsledamot för Centerpartiet mandatperioden 2006 till 2010, så blev hon arg över att partikamraterna inte var öppna eller lyssnade på henne och hoppade därför av, säger han och fortsätter:

– Det är viktigt att förstå att ett parti består av mycket intern logik och låsningar, vilket kan vara svårt att inse om man hoppar in som riksdagsledamot med få år inom politiken.

Ämnen i artikeln

Val 2022
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt