Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-11-27 20:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/stockholms-stad-talar-inte-langre-om-jamstalld-snorojning-men-principen-bestar/

SVERIGE

Stockholms stad talar inte längre om jämställd snöröjning – men principen består

I praktiken innebär jämställd snöröjning att underlätta för de som går, cyklar och åker kollektivt istället för att som tidigare prioritera dem som kör bil.
Foto: Beatrice Lundborg

När plogningen i Stockholm brister används ofta uttrycket feministisk snöröjning som ett slagträ. Men formellt sett har staden aldrig använt begreppet – och i budgeten för 2023 heter det inte längre jämställd snöröjning utan bara snöröjning.

– Ibland kan ord få betydelser som inte gynnar saken, säger trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP).

Men vad har snöröjning med jämställdhet att göra? En hel del, om du frågar Karlskoga kommun som var först med att praktisera modellen.

Efter att ha analyserat snöröjningen insåg de att bilvägar och manligt dominerade arbetsplatser prioriterades. Trots att det är svårare att ta sig fram till fots när det är mycket snö plogades bushållplatser och gång- och cykelvägar sist.

För att göra samhället mer tillgängligt för alla tänkte kommunen om. Gående och cyklister fick högre prioritet, tillsammans med förskolor och kvinnodominerade arbetsplatser som exempelvis sjukhus och kommunala verksamheter.

Sedan dess har fler kommuner följt efter, däribland Stockholm. Vintern 2015 lanserades röjningsmodellen i huvudstaden, som dock resulterade i fiasko under det stora snöovädret 2016 då gång- och cykelstråk knappt plogades alls. Dåvarande trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) var självkritisk och sedan dess har begreppet ”feministisk snöröjning” kommit att användas som ett slagträ när det riktats kritik mot plogningen i Stockholm.

Lars Strömgren (MP), nytt trafikborgarråd, är medveten om att termen jämställd snöröjning väcker blandade känslor.

– Ibland kan ord få betydelser som kanske inte gynnar saken. Om ett ord får folk att förlora förtroendet för hur vi sköter snöröjningen så behöver vi förtydliga vad vi menar.

Trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP).
Foto: Malin Lövkvist

I praktiken innebär jämställd snöröjning att underlätta för de som går, cyklar och åker kollektivt istället för att som tidigare prioritera dem som kör bil.

Enligt Lars Strömgren gäller detta fortfarande – även om termen ”jämställd snöröjning” används mer restriktivt. ”Feministisk snöröjning” har däremot aldrig använts av kommunen utan blev ett uttryck i folkmun efter en tidningsrubrik, berättar han.

Lars Strömgren menar att det viktigaste är att vara tydlig och pedagogisk i varför man väljer att prioritera vissa saker.

– Det är inte så att vi har haft ett stormöte där vi bestämt att vi ska ändra sättet vi pratar om snöröjning. Det är snarare en diskussion kring hur man gör vår politik transparant och lättförståelig.

Malinda Flodman, pressansvarig på trafikkontoret, säger att man inte använder sig av benämningen jämställd snöröjning inom kommunen. I stadens budget för 2023 står det bara ”snöröjning” i de stycken som rör röjning av snö.

– Att vi börjar med gångbanor har praktiska anledningar. Det finns ingen konkurrens mellan gång- och vägbanor. Bilvägar får inte stå tillbaka för den så kallade feministiska snöröjningen. Det används ofta som en kritik när snöröjningen inte funkar, men det är inte fullt så enkelt, konstaterar hon.

Men hur kommer det sig att termen ”feministisk snöröjning” väcker så mycket känslor? Lars Strömgren tror att det kan ha att göra med att trafik i regel är manligt betingat men säger samtidigt att han inte vet varför termen blev en snackis.

– I praktiken är det jämställd snöröjning vi håller på med. Det har jag inget problem med att säga.

Ämnen i artikeln

Väder
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt