Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-25 15:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/stor-utmaning-att-ersatta-fossil-energi-med-vatgas/

SVERIGE

Stor utmaning att ersätta fossil energi med vätgas

Hybrits pilotanläggning för framställning av fossilfri järnsvamp.
Hybrits pilotanläggning för framställning av fossilfri järnsvamp. Foto: Henrik Montgomery/TT

Med vätgas kan stålverk, lastbilar och fartyg drivas i princip utan utsläpp.

Såväl EU som Energimyndigheten tror att vätgasen har en avgörande roll för att nå klimatmålen.

Vätgasbilen har dock fortfarande en oviss framtid, och vägen till vätgassamhället är kantad av stora utmaningar, visar en ny rapport.

Den första vätgasbilen utvecklades redan 1966. Men det är inte personbilarna som står på tur för den vätgasrevolution som många hoppas ska bidra till netto nollutsläpp år 2045.

– Vätgas blir framför allt användbar som insatsvara i en industriprocess eller när man har svårt att göra en direktelektrifiering, säger Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers och en av författarna till Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) nya rapport ”Vätgasens roll i elsystemet”.

Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers och en av författarna till IVA-rapporten ”Vätgasens roll i energisystemet”.
Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers och en av författarna till IVA-rapporten ”Vätgasens roll i energisystemet”. Foto: Jan-Olof Yxell

Vätgas kan framställas genom att spjälka vatten med el i en så kallad elektrolysör. Under själva produktionen förlorar man dock 30-40 procent av energin. Ytterligare energi försvinner om man sedan väljer att omvandla vätgasen tillbaka till elektricitet.

Det är orsaken till att en bränslecellsbil med vätgas förbrukar cirka 2,5 gånger mer el per kilometer jämfört med en elbil som har batterier.

– Vätgasen passar bäst för tunga vägtransporter, där batterier i alla fall i nuläget blir tunga och dyra, säger Filip Johnsson.

Två andra stora utsläppssektorer som kan få nytta av vätgas är sjöfarten och flyget. Av vätgas, koldioxid och el går det att tillverka elektrobränsle, som sedan kan tankas i flygplan. Ett antal svenska företag planerar just nu ett pilotprojekt för att tillverka elektrobränsle i en anläggning intill kärnkraftverket Forsmark.

– Även om det forskas mycket om elflyg är det ganska långt kvar tills man kan flyga till Paris med elflyg, och ännu längre bort tills vi kan ta elflyget till USA eller Thailand, om det ens någonsin blir möjligt. Där är flytande flygbränsle naturligtvis en möjlighet, säger Filip Johnsson.

Den stora fördelen med vätgas är att den kan lagras. Det gör att den får en balanserande funktion i ett elsystem med stora inslag av förnybar energi. Eftersom vindkraften varierar beroende på väder går det att tillverka mycket vätgas under blåsiga dagar.

I veckan invigdes Hybrits pilotanläggning för lagring av fossilfri vätgas i Svartöberget i Luleå, det första lagret i världen i sitt slag.

– Möjligheten med vätgas ur ett systemperspektiv är att den bidrar med flexibilitet i elanvändningen och att man kan utnyttja vindkraften bättre. Man höjer värdet på den icke-planerbara elproduktionen, säger Filip Johnsson.

En vätgasbil kan tankas ungefär som en bensindriven bil, men den är inte lika energieffektiv som en elbil.
En vätgasbil kan tankas ungefär som en bensindriven bil, men den är inte lika energieffektiv som en elbil. Foto: Pontus Lundahl/TT

Planerbarhet är annars en fördel som brukar tillskrivas vattenkraft och kärnkraft. Men vattenkraften går i praktiken inte att expandera ytterligare och kärnkraften bedöms inte kunna byggas ut före 2030. Det närmaste decenniet menar IVA att det ökade elbehovet huvudsakligen kommer att mötas av vindkraft.

– Fram till 2030 är det väldigt osannolikt att ny kärnkraft kommer ge ett signifikant bidrag till energiomställningen, säger Filip Johnsson.

Energimyndigheten vill se en kraftigt utbyggd kapacitet för vätgasproduktion de närmaste två decennierna för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser. I november tog myndigheten fram ett förslag till nationell strategi för fossilfri vätgas.

– Under de närmaste åren kommer vätgas vara viktigast inom järn- och stålindustrin, energisektorn och de tunga transporterna. Men på längre sikt kan den nog även spela en roll inom flyget och sjöfarten, säger Mattias Eriksson, projektledare på Energimyndigheten.

Kan en storskalig satsning på vätgas vara ett alternativ till att bygga mer kärnkraft?

– Med hjälp av vätgas eller batterilager kan förnybar energiproduktion bli planerbar. Då jämnar man ut spelfältet mellan kärnkraft och förnybart. Sedan är det en fråga om kostnader och tidshorisonter, och det är upp till marknaden att göra de valen. Det ena behöver inte utesluta det andra, säger Mattias Eriksson.

Mattias Eriksson, projektledare på Energimyndigheten.
Mattias Eriksson, projektledare på Energimyndigheten. Foto: Energimyndigheten

Vätgas kan även framställas från naturgas eller biomassa. Fossilbaserad vätgas där kolinnehållet avskiljs och lagras kallas för ”blå vätgas”. För att vätgasen ska räknas som grön krävs att den framställs med fossilfri el, till exempel från sol- eller vindkraft. Eftersom framställningen är energikrävande är vätgassamhället beroende av en kraftigt utbyggd elproduktion.

Det är en av de stora utmaningarna, enligt IVA, som pekar på svårigheten att få lokal acceptans för utbyggnad av vindkraft.

Enligt Energimyndigheten kan elbehovet i Sverige komma att fördubblas de närmaste 20 åren, från dagens 140 TWh till 280 TWh per år 2045. Enbart planerna på fossilfri järn- och ståltillverkning kan innebära ett ökat elbehov på 75-80 TWh per år till 2045.

Både IVA och Energimyndigheten tror att det blir svårt att få fram tillräckligt med fossilfri vätgas i det första skedet, och att det därför kan behövas fossilbaserad vätgas med koldioxidavskiljning (CCS) under en tid.

– Jag tror att CCS kommer att behövas under en övergångsperiod. Det är även så EU resonerar i sin vätgasstrategi, säger Mattias Eriksson på Energimyndigheten.

Vätgassamhället kräver en kraftigt utbyggd vindkraft.
Vätgassamhället kräver en kraftigt utbyggd vindkraft. Foto: Drago Prvulovic/TT

Om vätgasrevolutionen leder till reella utsläppsminskningar återstår att se. Förnybar energi har i dag blivit billigare än fossil energi och byggs ut i snabb takt över hela världen.

Samtidigt har sol- och vindrevolutionen inte lett till att förnybar energi ersätter fossil energi globalt sett. Sol och vind tillkommer i snabb takt, men adderas till en oförminskad fossil energikonsumtion. Resultatet blir ingen utsläppsminskning, utan en ökad energianvändning.

Finns det risk för att vätgasrevolutionen bidrar till ökad energikonsumtion istället för utsläppsminskningar?

– Det krävs fortsatta politiska styrmedel som skapar incitament till och tryck på omställning, som handel med utsläppsrätter och koldioxidskatt. Och så krävs en riklig tillgång på fossilfri el, säger Mattias Eriksson.

Även Filip Johnson pekar på vikten av politiska styrmedel:

– När det gäller svensk industri kan man nog verkligen räkna med att vätgasen ersätter det fossila. Vad som sedan händer globalt vet vi inte. Här är det viktigaste att det kommer styrmedel på plats som gör att det kostar tillräckligt att släppa ut koldioxid, säger han.

Läs mer:

Ny rapport kritisk till vätgas som fordonsbränsle

Elektrobränsle en ”räddare i nöden” för flyget

Grön vätgas ska rädda klimatet

Ämnen i artikeln

Vetenskap
Klimatet
Vätgas
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt