Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-07-05 20:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/studie-barnen-som-har-storst-risk-att-drabbas-av-hyperinflammation/

SVERIGE

Studie: Barnen som har störst risk att drabbas av hyperinflammation

Vid hyperinflammation drabbas flera organsystem i kroppen.
Vid hyperinflammation drabbas flera organsystem i kroppen. Foto: Johan Nilsson/TT

Omkring 370 barn i Sverige har insjuknat i hyperinflammation efter covid-19, vilket kan bli livshotande. Nu har svenska forskare kartlagt vilka barn som löper högst risk att drabbas.

I Sverige har omkring 370 barn drabbats av hyperinflammation några veckor efter att de har varit sjuka i covid-19. Tillståndet kallas MIS-C, eller multisystemisk hyperinflammation.

Barnen får oftast långdragen hög feber, buksmärtor, hudutslag och ögoninflammation. MIS-C kan också påverka hjärtmuskeln. Tillståndet kan bli livshotande, men inget barn har avlidit i Sverige.

Hittills har läkarna inte vetat vilka barn som löper störst risk att drabbas. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet och den nationella expertgruppen MIS-C-konsortiet kartlagt i en registerstudie vilka barn som har förhöjd risk att insjukna.

– Barn blir sällan allvarligt sjuka i covid-19, och MIS-C är ett ovanligt tillstånd. Men vi kan nu för första gången i en stor studie se vilka barn som hör till riskgruppen, säger Samuel Arthur Rhedin, som är läkare vid Sachsska barnsjukhuset och forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Samuel Arthur Rhedin, läkare och forskare på Karolinska institutet
Samuel Arthur Rhedin, läkare och forskare på Karolinska institutet Foto: Gunilla Sonnebring

Han har tillsammans med sina kollegor analyserat mer än 2,1 miljoner barn och ungdomar under 19 år födda i Sverige. Enligt data från Barnreumaregistret fick 253 barn och unga diagnosen MIS-C mellan mars 2020 och december 2021. Studien, som publiceras i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe, visar att pojkar mellan 5-11 år med utlandsfödda föräldrar, astma, obesitas (fetma) eller svår kronisk sjukdom löpte högst risk för MIS-C.

Allra störst risk hade barn med svåra kroniska tillstånd, till exempel vissa neurologiska och genetiska sjukdomar, och sedan följde barn med utlandsfödda föräldrar.

– Forskning från USA visar att det finns en koppling mellan socioekonomi, etnicitet och ökad risk för covid-19, och det kan gälla även för MIS-C. Vi planerar att gå vidare med att i detalj studera betydelsen av detta, säger Samuel Arthur Rhedin.

Däremot är det första gången forskarna ser ett samband mellan obesitas (fetma) och MIS-C. Forskarna såg bara ett svagt samband mellan astma och hyperinflammationstillståndet.

– Resultaten var svårtolkade för astma, men vi kan inte utesluta att det kan vara en svag riskfaktor. Det är dock viktigt att poängtera att risken för MIS-C på individnivå är mycket låg, även bland de barn som tillhör en riskgrupp.

I dag finns god erfarenhet av att behandlar
I dag finns god erfarenhet av att behandlar Foto: Magnus Hallgren

Han hoppas att studiens resultat hjälper läkare att upptäcka barn med MIS-C på barnakuten.

– Vi vet sedan tidigare att vaccination mot covid-19 skyddar mot MIS-C. Studien kan förhoppningsvis också bidra med kunskap om vilka barn som bör räknas som riskgrupp och prioriteras för covid-19-vaccination. Inte minst är det viktigt att ha bra data på detta om man i framtiden endast vaccinerar riskgrupper bland barn och ungdomar.

Forskarna vet inte varför pojkar tycks drabbas oftare av MIS-C än flickor. Det är också okänt vad som orsakar tillståndet. Liknande inflammationstillstånd kan uppstå efter andra virusinfektioner, som till exempel influensa.

– Det sker en överreaktion i immunförsvaret, och en teori är att det fortfarande finns virusrester kvar i kroppen.

Barn i Sverige som får MIS-C blir friska till slut, även om det kan ta lång tid. Ungefär en femtedel av barnen har fått en mer aggressiv variant av tillståndet som har krävt intensivvård.

– I början av pandemin visste vi inte hur vi skulle behandla dem. Men tack vare att man tidigt bildade en expertgrupp som diskuterat nya fall och bevakat forskningsfältet har man i dag en god erfarenhet av behandling med kortison och immundämpande läkemedel, säger Samuel Arthur Rhedin.

Läs mer om vetenskap här

Hyperinflammation ovanligt bland vaccinerade barn

Ämnen i artikeln

Hälsa
Vetenskap
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt