Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-29 20:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/studie-psykisk-ohalsa-och-stress-okar-risken-for-postcovid/

SVERIGE

Studie: Psykisk ohälsa och stress ökar risken för postcovid

Soo Aleman, forskningsansvarig vid postcovidmottagningen i Huddinge.
Foto: Erik Flyg/KI

Psykisk ohälsa och stress kan öka risken för långvariga symtom efter covid-19, visar en ny stor studie.

– Det kan vara extra viktigt att ta alla vaccindoser som erbjuds för att minska risken för postcovid, säger Soo Aleman, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Ungefär en av åtta personer som får covid-19 drabbas av långvariga symtom, så kallad postcovid. De får huvud- eller muskelvärk, minnes- och koncentrationssvårigheter, smak- och luktbortfall, trötthet eller andfåddhet som håller i minst tre månader efter att de insjuknade i covid-19.

Det finns ingen klarlagd orsak till postcovid, men forskare börjar ringa in olika tänkbara biologiska förklaringar. Sedan tidigare vet man att depression och stress kan påverka immunsystemet och på så sätt öka risken för olika sjukdomar. En ny studie, som publiceras i tidskriften Jama Psychiatry, visar nu att stress, depression, ångest, oro och ensamhet före insjuknandet i covid-19 kan kopplas till 32-46 procent ökad risk att få långvariga symtom.

Forskarna såg också ett samband mellan psykisk ohälsa och stress och 15-51 procent högre risk att få så allvarliga symtom att det är svårt att få vardagen att fungera.

– Resultatet visar att psykisk ohälsa och stress är riskfaktorer för postcovid. Men studien visar bara att det finns ett samband, den ger inget svar på orsaken till postcovid, säger Soo Aleman, som är forskningsansvarig för postcovidmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Forskaren Siwen Wang vid Harvard TH Chan School of Medicine i Boston i USA har tillsammans med sina kollegor följt nästan 55000 personer under 2020-2021. De flesta var kvinnor som i snitt var 57 år och en stor del arbetade inom hälso- och sjukvården. Vid studiens start fick deltagarna svara på frågor om bland annat sin psykiska hälsa, oro för covid-19, känsla av ensamhet och stress. Under studiens gång insjuknade fler än 3000 deltagare i covid-19.

Studien har flera begränsningar, bland annat har deltagarna själva rapporterat sina symtom. De var dessutom främst kvinnor som arbetar inom sjukvården.

– De arbetade ofta i stressiga och påfrestande miljöer under pandemins början, och de kanske vårdade patienter med svår covid. Det kan ha påverkat deras psykiska tillstånd och oro för sjukdomen, säger Soo Aleman.

Hon berättar att majoriteten av de patienter som vårdas för allvarlig postcovid vid postcovidmottagningen var fullt friska när de fick covid-19.

– Vi har ingen statistik än, men vår erfarenhet är att bara en mindre andel har haft psykisk ohälsa eller utmattningssyndrom innan de fick sin diagnos.

Soo Aleman menar att den nya studien visar att det kan finnas en skörhet hos vissa, och den kan leda till långvariga problem.

– Studien pekar också än en gång på hur viktigt det är att sjukvården uppmärksammar och behandlar psykisk ohälsa. För de här patienterna kan det också vara extra viktigt att ta alla vaccindoser som erbjuds för att minska risken för långvariga symtom efter covid-19.

Ämnen i artikeln

Hälsa
Vetenskap
Karolinska
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt