En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-05-28 15:06
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/studio-dn-14-december-posttraumatisk-stress-och-krigsskadeliknande-symptom-hos-iva-personal/
Karolinska universitetssjukhuset har vårdat närmare 12 000 covidpatienter. Hos många medarbetare har erfarenheten satt djupa spår av posttraumatisk stress och symptom som, enligt sjukhusdirektören, liknar krigsskador.
DN:s sjukvårdsreporter Anna Gustafsson berättar i Studio DN om hur intensivvårdspersonal på Karolinska påverkas av arbetet under pandemin.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Lyssna här:
Du har skrivit i DN om hur vårdpersonalen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge, påverkats av att arbeta under pandemin. Situationen benämns i din artikel som att den i vissa perioder liknat krigssjukvård, kan du ge en bild av när det var som värst.
– Det var som värst under våren 2020, i början av pandemin, som ju slog hårdast mot Stockholm. Det var via Stockholm som smittan kom in efter sportlovet, med resenärer som hade varit i Alperna i Italien och Österrike. Under april var det som värst. På Karolinska byggde man ut sin intensivvård väldigt kraftigt och inom loppet av några veckor fyrfaldigades antalet intensivvårdsplatser, från normalläget på 38 platser till närmare 200. I början av april hade man runt 150, som mest runt 200, patienter som intensivvårdades, säger Anna Gustafsson i Studio DN.
Varför liknas det med krigssjukvård?
– Normalt sett vårdar man två eller max tre i samma rum. Nu kom det in så många patienter att för att klara det, med den personal man hade, var man tvungna att bygga upp storsalar med patienter som låg i långa rader, med 24 bås i en sal på Karolinska i Solna. Och det var ungefär motsvarande i Huddinge. Men sedan var det mycket provisorium: man ställde upp skärmar, förde journal på papper istället för digitalt, för att spara tid. På många sätt liknade det ett krigssjukhus. För personalen var det också att väldigt många patienter hade samma åkomma. Och man var tvungen att sänka nivån på vården, och sänka bemanningen för att klara den stora anstormningen. För personalen var det också att väldigt många patienter hade samma åkomma. När man ska försöka vårda så många, som är så allvarligt sjuka, måste man göra avkall på omvårdnad, som att torka av en patient, att tvätta håret och kamma dem, eller att borsta tänderna. Sådant som man tycker är väldigt viktigt för att hålla hög kvalitet på vården.
Avsnittet handlar också om två intensivvårdssköterskors upplevelser av arbetet under pandemin och om Karolinskas personalvårdande insatser.
Lyssna på hela avsnittet här:
Programledare: Ülkü Holago
Producent: Palmira Koukkari Mbenga
Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.
I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.
Vill du kontakta poddredaktionen? Mejla oss på studiodn@dn.se
Läs mer:
Karolinska ska behandla ”krigsskador” hos egna personalen efter covid-vården
Pandemin fick undersköterskan Carina Palovaara Jansson att lämna intensivvården efter 30 år
