Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-03 20:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/studio-dn-22-september-varfor-utvisar-sverige-trearige-tim/

SVERIGE

Studio DN 22 september: Varför utvisar Sverige treårige Tim?

Tim med sin familjehemsmamma Sandra Persson.
Tim med sin familjehemsmamma Sandra Persson. Foto: Anders Hansson

”Vansinne”, ”kidnappning” och ”juridisk krock mellan lagar” – så låter en del av kritiken kring det uppmärksammade fallet Tim, som väcker starka känslor hos många svenskar just nu.

Den treårige pojken placerades, bara elva dagar gammal, i ett familjehem. Nu har Migrationsdomstolen beslutat att han ska utvisas till Nigeria, där han aldrig varit och inte heller har någon familj som kan ta hand om honom.

I Studio DN berättar reporter Hanna Grosshög om turerna kring treårige Tim.

DN Text

Lyssna här:

STUDIO DN  
Varför utvisar Sverige treårige Tim?
0:00 / 17:43

Tim var bara elva dagar när han omhändertogs enligt lagen om vård av unga, LVU. Kort efter jourhemsplacerades han, och vid fyra månaders ålder kom han till familjehemmet hos sin nuvarande familj med mamma, pappa och familjens två biologiska söner på en gård på Österlen.

– Det är hans liv. Allt han känner till. Han kallar föräldrarna för mamma och pappa, bröderna kallar han sina storebröder. Han går i förskola, och lever sitt liv som vilket annat barn som helst, säger Hanna Grosshög i Studio DN.

Tims biologiska mamma har av olika skäl, som bland annat rör psykisk ohälsa, fått besöksförbud och därefter utvisats till Nigeria. I Sverige finns en biologisk morbror som menar att släkten i Nigeria inte kommer att ta hand om Tim. Migrationsdomstolen hävdar å sin sida att det finns tillgänglig släkt.

I debatten om Tim hänvisas det till Barnkonventionen, som är lag i Sverige. I den står det bland annat att alla beslut som rör barn ska vara för barnets bästa. Föreningen ”Brinn för barnen” menar att ”Migrationsverket i det här fallet bryter mot lagen genom att utvisa treåriga Tim”. Hur har Migrationsverket svarat på kritiken?

– Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020. Där slås det fast att vid alla åtgärder och beslut som rör barn, så ska vad som bedöms vara barnets bästa beaktas i första hand. Men det finns däremot inga krav på att man i slutändan fattar beslut som är i enlighet med den bedömning som gjorts som är barnets bästa. Det är lite det som Migrationsverkets svar går ut på. Där pratar Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket, om att det finns två dimensioner som krockar. Det ena handlar om barnkonventionen, och den andra om den reglerade invandringen genom utlänningslagen och vilka krav som ställs för ett uppehållstillstånd. De här lagstiftningarna ställs mot varandra och då får man diskutera vilket perspektiv är det som ska vara överordnat.

Avsnittet handlar också om de starka reaktioner som fallet Tim väckt och hur familjen hanterat situationen.

Lyssna här:

STUDIO DN  
Varför utvisar Sverige treårige Tim?
0:00 / 17:43

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Vill du kontakta poddredaktionen? Mejla oss på studiodn@dn.se

Läs mer:

Tim var bara 11 dagar när han omhändertogs – nu ska han utvisas ensam till Nigeria

Alex Schulman: Att skicka treåriga Tim till Nigeria är kidnappning

Ämnen i artikeln

Österlen
Skåne
Nigeria
Barn
DN podcast
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt