Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-17 15:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/studio-dn-31-mars-encrochat-74-dagar-som-skakat-de-kriminella-natverken/

SVERIGE

Studio DN 31 mars: Encrochat – 74 dagar som skakat de kriminella nätverken

Chat från polisens förundersökning runt det så kallade Vårbynätverket.
Chat från polisens förundersökning runt det så kallade Vårbynätverket. Foto: Polisen

Under 74 dagar lyckades Europol hålla hemligt att fransk polis tagit sig in i krypterade Encrochat. Nu har även tjänsten Sky ECC hackats, av belgisk polis. DN:s specialreporter Lasse Wierup berättar i Studio DN om avlyssningen, som skulle varit olaglig i många länder, men nu lett till tillslag, gripanden och åtal mot hittills över 800 personer runt om i Europa.

DN Text

Lyssna här:

Vad är, eller var, Encrochat?

– Det var en tjänst för krypterad mobilkommunikation i billiga androidtelefoner, som specialpreparerats av ett företag i Holland som kallade sig Encrochat. Det fanns också andra funktioner som attraherade kriminella, till exempel kunde man radera all information genom att trycka på en särskild panikknapp. Telefonerna kostade runt 10.000 kronor, abonnemangskostnaden var ungefär 15.000 kronor i halvåret och företaget hade runt 60.000 abonnenter i början av förra året.

– Polisen har beslagtagit de här telefonerna i ganska många utredningar och konstaterat uppgivet att det här är verktyg som används av organiserad brottslighet som vi inte har någon som helst möjlighet att ta oss in i. Det har lett till många års frustration sedan de första modellerna av Encrochat beslagtogs runt 2016, 2017.

Hur gick det till när Encrochat hackades?

– Rent tekniskt handlade det om att fransk polis lyckades ta sig in i de servrar som fanns i Frankrike, där Encrochat hade placerat dem för att de skulle befinna sig utanför NATO och amerikansk jurisdiktion. De trodde att det var säkrare och använde detta i sin marknadsföring. Men fransmännen, som drabbats hårt av terrorism under de senaste åren, fick godkänt i domstol för att ta sig in tjänsten. Genom att skicka ut en falsk uppdatering till abonnenternas telefoner kunde polisen börja följa kommunikationen i realtid. När Encrochat upptäckte det, skickade de ut ett meddelande till sina abonnenter om att göra sig av med sina telefoner så fort som möjligt.

– Mycket av det som pågick i Encrochat handlade om mord på personer i Sverige och därför fick svensk polis vara med i utredningen. Det har resulterat i omkring 40 stora utredningar som rör drygt 200-250 personer som misstänks för väldigt grova brott och det kan bli fler åtal.

Försvarsadvokater har hävdat att kommunikationen i Encrochat inte får användas som bevisning eftersom metoden inte är laglig i Sverige?

– Ja, men hittills har de inte haft någon framgång. Svenska åklagare har ganska långt gående möjligheter att presentera bevis, det finns inga formella hinder. Flera domstolar har redan konstaterat att bevisningen får användas och det finns dessutom stödbevisning i många fall.

– Det här är nog också den enskilt största framgången som svensk polis har haft i modern tid när det gäller att nå de styrande inom den organiserade brottsligheten. Polisen har genom Encrochat fått facit till hur den här växande miljön ser ut, som har kommit att utmärka Sverige, när det gäller grov brottslighet och våldskapital.

Lyssna på avsnittet här:

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Läs mer:

Domstolen i Göteborg tillåter mordbevisen från Encrochat

Så gick det till när svensk polis kom in i Enchrochat

Ämnen i artikeln

DN podcast
Encrochat
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt