Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-06 03:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/studio-dn-4-maj-unika-berakningen-sa-var-sveriges-overdodlighet-i-pandemin/

Sverige

Studio DN 4 maj: Nya beräkningen: Så var Sveriges överdödlighet i pandemin

Sverige har, liksom flertalet andra europeiska länder, haft en överdödlighet på grund av covid-19.
Sverige har, liksom flertalet andra europeiska länder, haft en överdödlighet på grund av covid-19. Foto: Magnus Hallgren

Pandemin har lett till en överdödlighet i Sverige, under 2020 och under de första månaderna av 2021. Så är det i de flesta europeiska länder. I Studio DN berättar reporter Kristoffer Örstadius om vad statistiken säger om hur Sverige ligger till, och vad det säger om den svenska strategin.

DN Text

Lyssna här:

Vad är överdödlighet?

– Överdödlighet brukar anses vara det bästa måttet om man ska jämföra dödsfall mellan länder. I stället för att titta på, som i det här fallet döda i covid-19, så tittar man på det totala antalet döda och jämför med hur det brukar vara tidigare år. Skälet till att man vill använda övertalighet i stället för att titta till exempel på antal döda i covid-19 per hundratusen invånare är att länderna rapporterar in så olika. Vissa länder rapporterar till exempel inte in personer som dött på äldreboenden. I Sverige efterhandsregistrar vi, så om en person dör i en trafikolycka, hypotetiskt, men någon vecka tidigare testat positivt för covid-19, så räknas det som man har dött i covid-19 i Folkhälsomyndighetens officiella statistik. Men tittar man i stället på överdödligheten kan vi få en mer rättvis jämförelse mellan olika länder.

Vad händer med överdödligheten i Sverige, och vilka är det som dör?

– 2020 är ett speciellt år, med stora variationer för antalet döda. Under de första veckorna dog faktiskt färre än under tidigare år. Det hänger förmodligen samman med att influensasäsongen 2019-2020 var ganska mild. Ungefär runt vecka 12-13 ökar antalet dödsfall jättemycket i Sverige, och det håller i sig fram till ungefär vecka 26. Under en stund på sommaren hade vi sedan underdödlighet i Sverige, med färre personer som dör än vad man brukar se. Sedan började det öka igen på hösten och vintern.

– Det är tydligt att det i huvudsak är i grupperna av 65- eller 70-plussare som vi har överdödlighet, medan det i de yngre åldersgrupperna inte finns några signifikanta förändringar. Det är inte så konstigt, utan hänger samman med vad man ser i dödsorsaksregistret över döda i covid-19: det är de äldre som dör. Åldern är den enskilt viktigaste riskfaktorn.

Vad vet vi om andra faktorer, som geografi, socioekonomisk status, födelseland eller underliggande sjukdomar?

– Siffrorna över överdödligheten visar hur många som dog ett visst år jämfört med hur många som förväntas ha dött under samma år. Man kan se skillnad mellan ålder och mellan kön. Men vi vet sedan tidigare – DN gjorde en granskning för några veckor sedan – att förutom ålder och kön så löper män större risk att dö än kvinnor och att låginkomsttagare är överrepresenterade bland bland döda. Vi såg också att utrikes födda från vissa länder stack ut med högre dödlighet.

Hur ligger Sverige till om man jämför med resten av Europa?

– Oavsett hur vi räknar, och vi har vänt och vridit på siffrorna, så hamnar Sverige i den nedre halvan i Europa. De länder som toppar listan är Polen, Bulgarien, Spanien och Tjeckien. Där var överdödligheten jättehög 2020. I botten ligger de nordiska länderna, utom Sverige. Där ligger Danmark, Island, Finland. I Danmark, Island, Finland och Norge har man haft en underdödlighet, så i de länderna är det färre som dött än vad de gjort tidigare år.

Lyssna på avsnittet:

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Läs mer:

Fakta i frågan: Har överdödligheten under pandemin varit högre i Sverige än andra länder?

Ämnen i artikeln

DN podcast
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt