Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 13:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/studio-dn-den-22-november-kan-vansterpartiet-kallas-for-ett-ytterkantsparti/

SVERIGE

Studio DN den 22 november: Kan Vänsterpartiet kallas för ett ytterkantsparti?

Bild 1 av 4 Lars Ohly och Lars Werner, båda tidigare partiledare för Vänsterpartiet.
Foto: Örjan Björkdahl
Bild 2 av 4 Gudrun Schyman när hon väljs till partiledare 1993.
Foto: Lotta Ögren
Bild 3 av 4 Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets partiledare.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Bild 4 av 4 CH Hermansson, tidigare partiledare för VPK.
Foto: Susanne Walström

Vänsterpartiet har haft en nyckelposition under regeringsbildningen, om än från utsidan. Partiet grundades 1917. Det har haft lite olika namn, som Sveriges kommunistiska parti och Vänsterpartiet kommunisterna. År 1990 togs kommunistordet bort. I Studio DN berättar politikreporter Hans Rosén om Vänsterpartiets förändring, och varför det beskrivs som ytterkantsparti av sina motståndare.

DN Text

Lyssna här:

STUDIO DN  
Kan Vänsterpartiet kallas för ett ytterkantsparti?
0:00 / 22:57

Hur har Vänsterpartiet internt hanterat sitt förflutna?

– Det gjordes en vitbok i början av 1990-talet, av bland andra idéhistorikern Sven-Eric Liedman, som skulle göra upp med historien. En del ansåg att det var ganska halvhjärtat försök, och det har varit en lång process om hur mycket man ska ta avstånd ifrån sitt förflutna. Det har komplicerats, i alla fall av motståndarna, av att delar av partiet har fortsatt att uttrycka sympati för Kuba – och Hugo Chávez i Venezuela blev något av en idol bland en del vänsterpartister. Han visade ju sedan auktoritära och odemokratiska drag. Det försvårade processen att tvätta bort kommuniststämpeln. Men i och med partiledarbytet från Lars Ohly till Jonas Sjöstedt hände någonting. Jag tror ingen betvivlar att Jonas Sjöstedt respekterar den liberala demokratin, och han var alltid noga med att demokratin är viktigast. Vänsterpartiet strävar efter ett jämlikt samhälle, men demokratin är ändå fundamentet.

Socialdemokraterna har nästan alltid varit beroende av Vänsterpartiets stöd i riksdagen, men samtidigt varit noga med att markera avstånd till kommunismen. Hur har den där relationen sett ut?

– Ja, det är en märklig relation. Man uteslöt ju Vänsterpartiet från samlingsregeringen under andra världskriget – man litade över huvud taget inte på kommunisterna utan såg dem som Sovjetlakejer. Kommunister internerades i arbetsläger i Sverige, och under kalla kriget sågs de som en säkerhetsrisk. Så småningom startades den uppmärksammade underrättelseverksamheten, som blev till IB-affären, då kommunisterna kartlades och åsiktsregistrerades, och man var noga med att se till att de inte fick makt inom fackföreningsrörelsen. Man stödde sig på kommunisterna i riksdagen, men samtidigt var man fientligt inställda till dem. Det första skiftet skedde på 1990-talet när Gudrun Schyman hade tagit över. Då hade man ju släppt K:et i partinamnet, gått vidare och gjort en viss avbön från kommunismen. Göran Persson och Gudrun Schyman hade vissa uppgörelser kring den ekonomiska politiken under krisen på 1990-talet, så där skedde det första skiftet i relationerna mellan S och V.

I avsnittet också om vad Nooshi Dadgostar står för, och varför Centerpartiets Annie Lööf klumpar samman V och SD.

Lyssna på hela avsnittet här:

STUDIO DN  
Kan Vänsterpartiet kallas för ett ytterkantsparti?
0:00 / 22:57

Programledare: Sanna Torén Björling
Producent: Palmira Koukkari Mbenga

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Vill du kontakta poddredaktionen? Mejla oss på studiodn@dn.se

Läs mer:

Låst läge i regeringsförhandlingarna

Dadgostars krav på Andersson: Höj pensionerna

Åkesson om budgeten: Ett jättesteg för SD

Ämnen i artikeln

DN podcast
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt