Svaret på rektorernas vrede: SD är inte inblandat

Mats Persson lutar sig över mötesbordet på utbildningsdepartementet och halar fram en handritad karta. Den visar hur ”Sverige AB” styrs, med regeringen i toppen. I mitten av pappret har utbildningsministern skrivit ”styrelserna”, med en handstil som svårligen blivit godkänt ens i den svenska skolan.

Mats Persson vill förklara sig.

Regeringens beslut att halvera mandatperioderna för universitetsstyrelserna, kan låta som en teknikalitet, men det har väckt ett avgrundsvrål i universitetsvärlden. Beslutet har blivit känt som styrelsegate.

Mitt i stormen står Mats Persson, forskaren från Lund som ville lansera sig som en förkämpe för akademisk frihet och vetenskaplig nyfikenhet, men som nu anklagas för att försöka göra Sverige till en autokrati.

”Det är ett hot mot den akademiska friheten”, skrev rektorerna för landets lärosäten i ett öppet brev till Mats Persson.

”Utvecklingen är i linje med hur auktoritära högerregimer agerar runt om i världen”, hävdade S-ledaren Magdalena Andersson på DN debatt.

”Det håller på att bli som i Ungern”, larmade anonyma universitetsanställda.

Mats Persson verkar ta vreden som riktas mot honom med ro.

– Jag välkomnar att vi är en demokrati där vi har högt i tak och en frejdig diskussion, säger han.

Styrelserna är högst ansvariga för lärosätens verksamhet och befolkas i dag till stor del av pensionerade ämbetsmän och före detta politiker. I ett tillspetsat säkerhetspolitiskt läge, och där myndigheter som Säpo, Must och FOI varnat för att universiteten utgör en arena för utländskt spionage krävs nya tag. Nu gäller det att snabbt få in ledamöter med en säkerhetspolitisk kompetens, resonerar regeringen. Det är bakgrunden till ”det extraordinära” beslutet om att korta mandatperioden från 36 till 17 månader.

Om problemet är så akut, varför väntar ni i 17 månader?

– Jag hade gärna gjort det tidigare. Men då hade vi inte haft några styrelser nu som hade kunnat ta beslut om budget under den här perioden. Det här är det snabbaste sättet som vi kan få in ny kompetens i styrelserna, säger han.

Regeringen skärper också de säkerhetspolitiska kraven i regleringsbreven och nya nationella riktlinjer för högskolornas relationer med andra länder ska tas fram, säger Persson.

– Vi gör flera saker samtidigt. Jag utesluter inte att vi kommer att behöva göra ännu mer.

Vem som ska in och vem som ska ut från styrelserummen är ”för tidigt att säga” innan de nya kriterierna är klara.

Men att beslutet om att halvera mandatperioderna kom hastigt och utan förvarning har väckt en rad frågetecken. Enligt källor till DN har politiska tjänstemän på departementet reagerat över hur beredningen gått till. Den gjordes på några timmar i stället för dagar, vilket vore det normala.

Flera namnkunniga forskare och debattörer har också offentligt vädrat misstankar om att det i själva verket är regeringens samarbetsparti SD som legat bakom beslutet. Det tillbakavisas av sverigedemokrater som DN varit i kontakt med – och av Mats Persson.

– Det här är ett beslut som regeringen har tagit, ingen annat parti har varit inblandat, säger han.

Rektorerna menar att det här leder till en ökad politisk styrning. Kan du förstå det argumentet?

– Ja, det här är inte svart eller vitt, ett eller noll. Det här är en målkonflikt mellan å ena sidan stor akademisk frihet och autonomi och andra sidan myndigheter som är en del av staten. Det är regeringen som har det säkerhetspolitiska ansvaret, säger han och pekar på den handritade kartan över ”Sverige AB”.

För mig handlar akademin om att få söka och förmedla kunskap fritt. Då kan du inte på förhand förbjuda vissa teorier eller perspektiv. Det är ett enormt ingrepp i den akademiska friheten

Medan rektorerna ser Mats Perssons politik som ett hot mot den akademiska friheten, ser han faror lura på andra håll. Under tiden som utbildningsminister har han twittrat om identitetspolitikens baksidor och skrivit debattartiklar om hotet från så kallad cancelkultur. Det innebär att någon stängs ute från diskussion, ofta till följd av att ha använt ett ord eller begrepp som uppfattats som kränkande.

– För mig handlar akademin om att få söka och förmedla kunskap fritt. Då kan du inte på förhand förbjuda vissa teorier eller perspektiv. Det är ett enormt ingrepp i den akademiska friheten. Vi får ett fattigare och svagare samhälle av det, säger Mats Persson.

I början av året gav han Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga cancelkulturen vid svenska universitet.

– Ett fall är ett för mycket, säger han och nämner författaren Kajsa Ekis Ekman som det mest ”frapperande” exemplet.

2021 skulle hon delta i ett genusseminarium vid Mittuniversitetet om sin bok Om könets existens. Men evenemanget ställdes in med hänvisning till att människor kunde känna sig kränkta.

Läs mer: Efter forskaruppror – regeringen ser över etikprövningen