Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-19 07:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/svenskkopplat-it-foretag-bekraftar-var-teknik-hjalpte-belarus-censurera-internet/

Sverige

Svenskkopplat it-företag bekräftar: Vår teknik hjälpte Belarus censurera internet

Demonstrationer mot president Aleksandr Lukasjenko i Minsk i augusti.
Demonstrationer mot president Aleksandr Lukasjenko i Minsk i augusti. Foto: Paul Hansen

Sandvine, det delvis Sverigebaserade it-företag som har pekats ut för att sälja teknik som hjälper Belarus att censurera internet, bekräftar nu anklagelserna. ”Sandvine kommer inte längre sälja produkter i Belarus”, skriver bolaget i ett mejl till DN.

Tekniken från Sandvine som har hjälpt Belarus att blockera webbplatser under protesterna ska ha sålts via en rysk underleverantör, men enligt Bloomberg, som har granskat saken, så visade Sandvine upp tekniken vid ett säljmöte för belarusiska myndigheter i början av 2019.

Det resulterade i en affär värd 2,5 miljoner dollar. Tekniken installerades på två internetanläggningar i trakterna kring Minsk, enligt Bloomberg. Där kunde de användas för att censurera nätet och blockera webbplatser som regimen inte ville att invånarna skulle nå, något DN tidigare har rapporterat om.

Sandvine har hela tiden varit förteget om anklagelserna. Men i ett mejl till DN bekräftar nu bolaget uppgifterna och skriver att en intern utredning kommit fram till att dess teknik har använts för att ”stoppa fritt informationsflöde i samband med valet i Belarus”.

Enligt företaget har det gjorts genom att ”egen kod utvecklades och lades in i Sandvines produkt”, men uppger ändå att man inte kommer att genomföra fler affärer i landet:

”Detta är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och har lett till att vårt avtal med slutanvändaren automatiskt har avslutats. Sandvine kommer inte längre sälja produkter i Belarus.”

Sandvine är amerikanskt, men genom ett tidigare uppköp av ett svenskt bolag har det fått stor svensk närvaro. I dag har Sandvine två kontor i Sverige, belägna i Varberg och i Malmö. Bolaget omsatte 165 miljoner kronor i Sverige 2018 och hade 95 anställda. En av företagets högsta chefer är dessutom svensk och arbetar i Varberg, teknikchefen Alexander Haväng.

Han är också en av de som har hanterat frågan internt. I ett konferenssamtal i förra veckan ska han ha bekräftat för anställda att dess teknik kan ha använts för blockering av webbplatser i Belarus.

– Vi vill inte leka världspolis, ska han ha sagt enligt Bloomberg som har fått tillgång till en inspelning av samtalet.

Alexander Haväng har tidigare avböjt att kommentera till DN.

Det är inte första gången Sandvine och dess svenska avdelning är i blåsväder. I början av 2000-talet hette den Netintact AB och var ett helsvenskt företag med huvudkontor i Varberg, innan det köptes först av amerikanska Procera networks för att till sist bli en del av Sandvine.

Netintact utvecklade mjukvara för nätverksövervakning, med teknik som gjorde det möjligt att analysera internettrafik i detalj. Sådana produkter gör att internetoperatörer kan förstå vad som passerar deras nät, men också styra vad som släpps fram, vad som ska få lägre hastighet och vad som ska stoppas helt.

Det kan utnyttjas kommersiellt, men i händerna på en stat kan det också användas för nätcensur och blockering. Den kanadensiska organisationen Citizen Lab, som granskar internetcensur och digital övervakning, har hävdat att tekniken som ursprungligen togs fram i Varberg har utnyttjats av bland annat Turkiet för digital övervakning. Sandvine har bestridit Citizen Labs uppgifter.

Ämnen i artikeln

It-säkerhet
Belarus
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt