Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-25 19:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/sverige-riskerar-sta-utan-forsvarsbeslut-i-host/

Sverige

Sverige riskerar stå utan försvarsbeslut i höst

Bild 1 av 2 Försvarsutskottets ordförande Pål Jonson (M).
Foto: Henrik Montgomery/TT
Bild 2 av 2
Foto: Henrik Montgomery/TT

Läget i förhandlingarna inför höstens stora försvarsbeslut är låst mellan regeringen och de borgerliga partierna. Det pågår ett ”chicken-race” där inget parti viker sig.

– Risken är överhängande att vi inte får ett nytt försvarsbeslut på plats. Det vore förödande för Försvarsmakten, säger ordföranden i riksdagens försvarsutskott Pål Jonson (M).

Traditionellt har riksdagens försvarsbeslut haft ett brett stöd och sträckt sig över flera år. Nu hotas bägge dessa hörnstenar inför det beslut riksdagen ska fatta i december.

Brett stöd har inneburit att riksdagens två största partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, enats om en uppgörelse. Detta för att försvarspolitiken ska bestå, oavsett vem som vinner nästa val. Så skedde inför det nu gällande beslutet 2015.

Grundvalen för riksdagens försvarsbeslut läggs av Försvarsberedningen. I beredningen var alla åtta riksdagspartierna 2017-2019 i stort sett eniga om att Sverige måste satsa stort på ett starkare civilt och militärt försvar.

Den 30 augusti 2019 enades regeringen och januaripartierna C och L om notan för försvaret åren 2021-25. Därmed ställdes M och KD (samt SD) utanför. Men de fyra partiernas ledare skrev ändå att riksdagens försvarsbeslut 2020 skulle få ett brett stöd:

”Målet är ett försvarsbeslut som ska kunna nå så bred uppslutning som möjligt. En bred enighet kring landets försvarspolitik är en styrka då det är såväl en viktig säkerhetspolitisk signal som en viktig markering om stabilitet i förhållande till svenska folket”, lovade partiledarna.

Men i våras framkom att det militära försvarets kostnader blir högre än vad som förutsetts. Regeringen vill inte satsa mer på försvaret med hänvisning till pandemin. Och i juni bröt förhandlingarna i den återinkallade Försvarsberedningen samman.

Att öka anslagen till försvaret 2026 och 2027 skulle bädda för en bred uppgörelse med M och KD. Men regeringen har inte tagit några sådana kontakter, uppger de fyra borgerliga partiernas försvarspolitiker för DN.

– Så här långt är talet om enighet tomt prat. Det är väldigt beklagligt eftersom höstriksdagen redan dragit igång. Vi hade förväntat oss att regeringen skulle ha återkommit vid det här laget, säger Mikael Oscarsson, Kristdemokraternas försvarspolitiker.

Den 30 september måste regeringen lämna sin försvarsproposition till riksdagen. När Stefan Löfven i tisdags läste upp regeringsförklaringen talade han om ”betydande tillskott” till försvaret, men sade inget om ett brett försvarsbeslut.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni ansåg att regeringen nu brutit mot uppgörelsen med C och L.

– Jag beklagar att Sverige inte får en försvarspolitik som är förankrad i riksdagen, sade Liberalernas partiledare Naymko Sabuni till SVT

Eftersom regeringen riskerar nederlag för sin försvarsproposition har den istället lagt in egna skrivningar om försvarets organisation i den ettåriga budgeten för 2021. Januari-partierna C och L är med på den ekonomiska nivån i budgeten, men vägrar, som DN rapporterat, att acceptera regeringens långtgående skrivningar om försvaret.

Positionerna är helt låsta trots att budgeten ska lämnas 21 september. Det är så spänt att försvarsminister Peter Hultqvist (S), försvarspolitikerna Allan Widman (L) och Daniel Bäckström (C) alla vägrar uttala sig för DN. Samtidigt önskar Överbefälhavaren besked om ekonomin fram till 2027.

– Ju längre tidsperspektiv desto bättre. Man ska ha respekt för att det tar tid att bygga militär förmåga, sade Micael Bydén i måndags till SVT.

Pål Jonson (M) påpekar att regeringen står isolerad mot en riksdagsmajoritet på fem partier som vill ha högre anslag. Som ordförande i försvarsutskottet underkänner han regeringens försök att göra försvarsbeslutet ettårigt:

– Det finns centrala delar i ett försvarsbeslut som är riksdagsbundna, som det civila och militära förvarets målsättningar, krigsorganisation, ekonomi och investeringsplaner. Allt det och den säkerhetspolitiska omvärldsbedömningen är ingenting som kan tas i en ettårig budgetproposition, säger Pål Jonson.