Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-25 16:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/sveriges-utslapp-okade-forra-aret-djupt-bekymmersamt/

SVERIGE

Sveriges utsläpp ökade förra året: ”Djupt bekymmersamt”

Översvämningsdrabbat bostadsområde i Gävle sommaren 2021.
Översvämningsdrabbat bostadsområde i Gävle sommaren 2021. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Klimatkrisens effekter syns allt tydligare och Sverige har lovat att ha ledartröjan i omställningen. Trots det ökade de svenska utsläppen under 2021, enligt preliminära siffror.

– Det som krävs är en samhällsomställning av aldrig tidigare skådat slag, säger klimatpolitikforskaren Mathias Fridahl.

Trots att Sverige säger sig vilja bli ”världens första fossilfria välfärdsland” ökade utsläppen med fyra procent under 2021. Det är inte förvånande, säger Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet. En viss rekyleffekt var att vänta efter pandemiminskningarna under 2020. Men det är likväl ”djupt bekymmersamt”, menar han.

– Det rimmar inte alls med våra klimatpolitiska ambitioner, varken nationellt, i EU eller i relation till FN. Det drar åt helt fel håll, säger Mathias Fridahl.

– Unikt mycket pengar var i omlopp för återhämtningspolitik i anslutning till pandemin. De hade kunnat användas för att främja den gröna omställningen, både globalt och i Sverige.

Men så blev det inte. Av de 14 000 miljarder dollar som investerades i G20-länderna, användes bara några procent till utsläppsminskande insatser. Sveriges Klimatpolitiska råd kritiserade tidigt regeringen för att ha ”underutnyttjat” återstartens möjlighetsfönster.

Och nu ökar alltså utsläppen. De primära skälen är att industrin har ”kommit igång” igen efter pandemin och tillfälligt kallare väder, vilket ökat utsläpp i el- och värmesektorn. Ökningen sker mot pandemiåret 2020 när utsläppen minskade med 9 procent, jämfört med 2019 har utsläppen minskat med 5,5 procent.

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) har inte tid för en telefonintervju men svarar per mejl:

Hur kommer det sig att Sveriges utsläpp ökar, när de dramatiskt behöver minska?

”Sverige ska leda klimatomställningen och minska utsläppen fortare. Det här är preliminära siffror där vi ser att utsläppen faktiskt har minskat med 5,5 procent jämfört med 2019.”

Varför användes inte återstarten efter pandemin för att göra de massiva investeringar som omställningen kräver?

”Vi gör stora satsningar för att ställa om vår industri och transportsektor, det är avgörande för att vi ska nå klimatmålen och minska utsläppen. Även om takten i minskningen kan variera år för år gör Naturvårdsverket bedömningen att nuvarande satsningar och styrmedel gör att avståndet till nå målet om netto noll-utsläpp av växthusgaser år 2045 har minskat.”

Hur långt är då avståndet till att nå målet? Naturvårdsverkets senaste bedömning visar att regeringens politik väntas lämna kvar territoriella utsläpp på 26 miljoner ton växthusgaser år 2045, ungefär hälften av dagens utsläpp. Bedömningen gjordes innan 2021 års utsläppsökning var känd.

Mathias Fridahl understryker att de svenska klimatmålen i sig inte är tillräckliga för att Sverige ska göra sin rättvisa del av Parisavtalet. En koldioxidbudget från Uppsala universitet, visar att Sveriges utsläpp i år skulle behöva minska med 21 procent. Och för varje missat år – ökar utmaningen senare.

Vad är det för förändringar som krävs?

– En samhällsomställning av aldrig skådat slag. Vi har gjort stora transformationer tidigare i historien men de har gått relativt långsamt. Nu ska det gå väldigt snabbt, säger Mathias Fridahl.

Kommer var och en att märka av omställningen?

– Ja, det kommer kräva systemförändringar, tekniska förändringar, politiska förändringar. Men också stora livsstilsförändringar, säger Mathias Fridahl.

Men förändringar kommer att ske, menar han. Vare sig mänskligheten agerar, eller ej.

– Det finns ingen väg där vi kan fortsätta vara ungefär som vi är i dag. Om vi struntar i klimatomställningen, så kommer vi tvingas till förändring iallafall. På grund av effekterna av ett förändrat klimat. Sådana börjar vi se väldigt tydligt även i Sverige, med till exempel översvämningar.

– Det handlar bara om ifall vi vill försöka ta kommandot över den här förändringsprocessen och göra den till något så bra som vi kan. Eller om vi låter det skena iväg och tvingas till förändringarna istället.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt