Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-24 19:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/tegnell-okade-smittspridningen-ar-inte-en-andra-vag/

Sverige

Tegnell: Ökade smittspridningen är inte en andra våg

”Till och med de som hade minst spridning då, hade nog mer än vad de som har mest i dag”, säger statsepidemiolog Anders Tegnell om den ökade smittspridningen jämfört med situationen under våren.
”Till och med de som hade minst spridning då, hade nog mer än vad de som har mest i dag”, säger statsepidemiolog Anders Tegnell om den ökade smittspridningen jämfört med situationen under våren. Foto: Amir Nabizadeh/TT

Även om antalet covidfall ökar, är det från en betydligt lägre nivå än i våras.

– Så länge vi har den här typen av rätt fläckvis smittspridning här och där i landet skulle i alla fall jag inte kalla det för en andra våg, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

I flera regioner har antalet covidfall ökat kraftigt de senaste veckorna. Det har bland annat fått till följd att lokala restriktioner nu införs i både Uppsala och Skåne.

Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell påpekar dock att det är stor skillnad mot hur situationen såg ut under våren – framför allt handlar det om en betydligt lägre nivå av bekräftade fall.

– Det är den stora skillnaden – och även att det sker i andra åldersgrupper. I våras hade vi mycket smittspridning bland de äldre på äldreboenden. Det har vi inte alls på det sättet nu. Nu är det framför allt en smittspridning bland unga vuxna.

Kan man kalla det här en andra våg?

– Vi har diskuterat mycket vad som är en andra våg i det här läget. Men så länge vi har den här typen av rätt fläckvis smittspridning här och där i landet skulle i alla fall jag inte kalla det för en andra våg, då ska man nog ha en mer omfattande spridning i stora delar av landet.

I somras presenterade Folkhälsomyndigheten tre olika scenarier för hur smittspridningen kan komma att se ut fram till 1 september 2021.

• Vid det som kallas scenario 0 fortsätter den avtagande smittspridningen enligt dagens nivåer. I scenariot räknar myndigheten med 204 nya dödsfall.

• Scenario 1 visar en mer ojämn utveckling med toppar under hösten och kring årsskiftet, i samband med att svenskarna förväntas börja frångå Folkhälsomyndighetens riktlinjer och umgås i större grupper. Här räknar myndigheten med 3.213 nya dödsfall.

• I scenario 2 ökar smittspridningen jämnt under en längre tid. Utvecklingen är ihållande i alla landets regioner och utan någon direkt topp. I scenario 2 räknar myndigheten med 5.886 nya dödsfall.

Folkhälsomyndigheten har trott mest på scenario 1 med lokala utbrott. Men i vissa regioner pratar man nu om en allmän smittspridning i befolkningen istället för tydliga kluster. Anders Tegnell medger att verkligheten inte helt och fullt följer deras visioner.

– Det är nog rätt mycket kluster, fast de är ganska små och ganska många. Vi hade kanske mer sett framför oss lite färre, men större kluster. De större klustren verkar inte vara så dominerande. Det finns en del sådana beskrivningar, men inte alls så många som vi kanske trodde från början.

Var det inte ganska fläckvis i våras också?

– Jo, men den var betydligt mer omfattande. Till och med de som hade minst spridning då, hade nog mer än vad de som har mest har i dag.

Läs mer:

Det nya coronaviruset: Följ utvecklingen live

Betydligt färre utlandsresor under höstlovet

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt