Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-19 05:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/thornberg-om-slaktnatverken-stort-hot-mot-samhallet-pa-sikt/

Sverige

Thornberg om släktnätverken: Stort hot mot samhället på sikt

Foto: Alexander Mahmoud

Rikspolischefen varnar för att de släktbaserade kriminella nätverken kan bli ett stort hot mot samhället på sikt.

– Det är viktigt att vi inte får grupper som ställer sig utanför samhället med egen rättskipning och parallella samhällsstrukturer, säger Anders Thornberg.

Förra helgen väckte biträdande rikspolischefen, Noa-chefen Mats Löfving, uppmärksamhet när han i Ekots lördagsintervju hävdade att det finns ett 40-tal släktbaserade kriminella klaner som kommit till Sverige enbart i syfte att organisera kriminalitet.

– Det finns säkert personer som kommit hit för att begå brott och det finns säkert personer som kommit av andra anledningar. Vi har underrättelseinformation som säger att det finns personer som kommit till vårt land för att begå brott för att det finns en stor möjlighet. Sen kan jag inte svara på i exakt vilken omfattning, säger rikspolischefen Anders Thornberg till DN.

På sikt utgör dessa nätverk ett stort hot mot samhället, anser han.

– Det är viktigt att det kommer till politikernas och andra beslutsfattares kännedom att det finns sådana här organisationer och så att man kan vidta åtgärder. Vi har exemplet från Södertälje där man satte in stora resurser. Det har blivit bättre men kan blossa upp igen. Det är viktigt att vi inte får grupper som ställer sig utanför samhället med egen rättskipning och parallella samhällsstrukturer.

Du säger attpolisen säger som det är men det här är första gången någon polisföreträdare så tydligt beskriver situationen. Varför har ni inte larmat tidigare?

– De problem som vi hanterar nu utgår från särskilt utsatta områden, det är kärnproblemet. I dessa områden finns löst sammansatta nätverk och det finns också en del släktbaserade nätverk och det finns andra organisationer och enskilda individer som begår brott. Vi har tagit fram modellen med särskilt utsatta områden av den anledningen att vi vill kunna resurssätta och uppmärksamma samhället på att det är ett stort problem.

Bilden är att inte alla polischefer vill tala i termer av klaner. Hur ser du på det?

– Jag säger släktbaserade nätverk men det kan säkert vara klaner också. Det polisen tittar på är individer som begår brott, sen kan det finnas systematik och organisationer som skapar förutsättningar för det. Men i Sverige är det inte olagligt att tillhöra en viss gruppering eller ett visst gäng, i alla fall inte ännu. Därför fokuserar vi på de mest brottsaktiva individerna, sen beskriver vi omständigheterna som de verkar i.

Vi måste slå ut de kriminella tillsammans med andra myndigheter och vi måste göra tidigare ingripanden med snabbare lagföring.

För att komma åt problemen här och nu gäller en ökad polisiär närvaro, enligt rikspolischefen. Polisen ska arbeta på samma sätt som man gjorde för att slå mot den organiserade brottsligheten under Operation Rimfrost.

– Vi kontrollerar fordon, vi söker igenom trappuppgångar och är på de geografiska platser där de kriminella uppehåller sig. Vi punktmarkerar de mest brottsaktiva och stör dem dag och natt. Vi måste slå ut de kriminella tillsammans med andra myndigheter och vi måste göra tidigare ingripanden med snabbare lagföring.

Enligt inrikesminister Mikael Damberg (S) är en av anledningarna att släktbaserade nätverk kunnat växa sig så starka under decennier att polisen inte varit närvarande i utsatta områden. Vad svarar du på det?

– Min uppfattning är att hela svenska samhället för sent har varit aktiva i dessa områden men att polisen varit tidigt ute. Vi har tagit fram modellen med särskilt utsatta områden för att kunna tillföra resurser. Vi ser nu hur allt fler statliga myndigheter flyttar in i dessa områden och jag tror att det är viktigt om vi ska komma åt problemen.

Det gäller inte bara för att komma åt de släktbaserade nätverken. Det är dags att resten av samhället börjar ta ett större ansvar för att stoppa nyrekryteringen av unga till den organiserade brottsligheten, betonar Thornberg.

– Det jag som rikspolischef upplever är jobbigt är att det är otydligt i ansvarskedjan när det gäller tidiga insatser och åtgärder för att strypa tillväxten. Det är fullt i häkten och på anstalter och vi har tagit mer vapen än någonsin. Ändå ligger skjutningarna och sprängningarna på samma nivå.

Skolor och socialtjänst måste stärkas för att kunna gripa in tidigare och det måste bli tydliga konsekvenser för den som hamnar snett tidigt, anser rikspolischefen.

Hur tycker du att kommunerna sköter sin del av det brottsförebyggande arbetet?

– Det är olika. Jag välkomnar det förslag jag hörde i regeringsförklaringen om att ge kommunerna en lagstadgad skyldighet att genomföra brottsförebyggande åtgärder. I några kommuner går det jättebra men det måste komma resurser.

Anders Thornberg har löpande kontakt med Sveriges kommuner och regioner, SKR. Han förväntar sig att de hjälper till att organisera kommunernas brottsförebyggande arbete.

– Vi ställer inte några krav på SKR men det är viktigt att de fortsätter att stötta kommunerna och att vi har en mötesplattform där vi tillsammans kan diskutera och arbeta med de här frågorna.

Läs mer:

Experten: Därför bör vi kalla dem för klaner

Kerim: ”Verkligheten är att det finns klaner”

Delar av polisen vill inte prata om begreppet klaner

Ledare: S och Peabs haveri visar hur klanerna fått makt i Sverige

Ämnen i artikeln

Polisen
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt