Tomas Ramberg: En gummilag åt Erdogan

En gummilag. Så kan man på vanlig svenska sammanfatta de höga juristernas nedsabling av regeringsförslaget. Lagen är så otydlig och tänjbart skriven att den riskerar att inte bara slå mot terrorism. Den skulle enligt Lagrådet också kunna användas mot frihetsrörelser, befrielseorganisationer och journalister.

De erfarna juristerna i Lagrådet har några år på nacken och minns sin historia.

De påminner om att många människor i Sverige har varit starkt engagerade i rörelser som med vapen i hand verkat för demokrati och självbestämmande. I flera decennier arbetade många liberaler och vänsteraktivister för att befria Sydafrika från den rasistiska apartheidregimen. Stödgalor och penninginsamlingar i Sverige var viktiga för Nelson Mandelas ANC, bland annat för att ANC stämplades som terrorister i Sydafrika och på andra håll i världen.

Lagrådet minns också FNL-rörelsen, som stödde gerillan mot USA:s krigföring i Vietnam för 50 år sen. En lag som den regeringen nu föreslår hade, varnar Lagrådet, kunnat användas mot människor som via demonstrationer, insamlingar och studiecirklar engagerade sig för ANC och FNL.

Rådets höjda finger pekar inte bara mot historien. I Sverige lever i dag många människor som flytt för att de varit indragna i olagliga rörelser. En del av dem fortsätter att från Sverige arbeta politiskt för att stödja sina vänner i det gamla hemlandet. Även de skulle enligt Lagrådet riskera att träffas av lagens otydlighet.

Lagen hade från början inget alls med den svenska Natoansökan att göra men blev ett behändigt bytesobjekt när Turkiet började ställa krav på svenska eftergifter

Politiskt sett träffar Lagrådets kritik den socialdemokratiska oppositionen lika mycket som regeringen.

Redan 2019 försökte den S-ledda regeringen få igenom en snarlik lag. Lagrådet ansåg att den inskränkte Sveriges grundlagsfästa föreningsfrihet. Då enades partier över blockgränsen om att ändra grundlagen så att föreningsfriheten begränsas och anpassas till förslaget.

Lagen hade från början inget alls med den svenska Natoansökan att göra men blev ett behändigt bytesobjekt när Turkiet började ställa krav på svenska eftergifter. Här kunde Erdogan få något att visa upp trots att det inte kostade Sverige något extra.

Lagrådets kritik visar att det ändå inte blir alldeles gratis. Regeringen har nu varken tid eller råd att följa de lagkunnigas förslag att göra om lagen så att den blir tydligare och inte riskerar att missbrukas. Natomedlemskapet måste gå före.

Varken Turkiet eller de andra Natoländernas regeringar skulle ha någon fördragsamhet med en svensk regering som när Natoprocessen är som känsligast skjuter upp lagstiftningen med argumentet att den behöver bli mera rättssäker. För regeringen är valet mellan Lagrådets varningar och Nato lätt. Och det skulle det vara även om regeringen leddes av Socialdemokraterna.

Statsminister Ulf Kristersson försöker göra en dygd av kritiken. ”Lagrådet påpekar att vi går ganska långt och det håller jag med om”, säger Kristersson som för att understryka för Turkiets svårflörtade ledare att han inte lägger fingrarna emellan.

Det brukar sägas att man ska undvika ”solskenslagar”. Alltså lagar som fungerar bra när vädret är vackert och våra politiska ledare är goda demokrater men som i politiska skymningstider i stället kan användas för att förtrycka

Parallellt upplever vi ett annat exempel på att Nato prioriteras. Det var inte länge sen politiska ledare i Sverige – flera av dem återfinns nu i regeringen – ansåg att det var en omistlig del av den svenska yttrandefriheten att få bränna koraner. När den rätten utövades under Natoprocessen kom frågan i ett annat ljus och nu är regeringen glad att polisen åtminstone tillfälligt stoppat brännandet.

Det brukar sägas att man ska undvika ”solskenslagar”. Alltså lagar som fungerar bra när vädret är vackert och våra politiska ledare är goda demokrater men som i politiska skymningstider i stället kan användas för att förtrycka.

Att i praktiken strunta i Lagrådet när politiska behov väger tyngre är en politisk tradition som sträcker sig över blockgränsen. När S-ledda regeringar kör över Lagrådet brukar högeroppositionen klaga och anmäla ministrar till Konstitutionsutskottet. Detsamma brukar gälla åt andra hållet. När Ulf Kristerssons regering nyligen ignorerade Lagrådets kritik mot att elstödet hålls hemligt blåste Socialdemokraterna till strid.

Den här gången blir det lugnare. Både opposition och regering hör Natoklockan räkna ner mot toppmötet i Vilnius i sommar.

Läs mer:

Regeringen går vidare med terrorlag – trots Lagrådets kritik

Orosmolnen innan nya samtalen – regeringen vill ge Turkiet en ”vinst”