Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-12-03 20:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/tre-lakare-sa-har-vi-blivit-battre-pa-att-behandla-covid/

Sverige

Tre läkare: Så har vi blivit bättre på att behandla covid

Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Foto: Hanna Lilja

Covidpatienter vårdas i dag kortare tid än under våren och en lägre andel kräver intensivvård. Det berättar tre läkare för DN och pekar på flera viktiga lärdomar.

– Det är samma virus, samma sjukdom och samma risker. Men vi tycker att vi lyckas behandla på ett bättre sätt, säger Peter Dahm på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

I takt med att antalet covidfall åter ökar behöver allt fler svenskar sjukhusvård. Men andelen som behöver intensivvård, vilket krävs för de allra sjukaste, är ännu inte på vårens dramatiska nivåer.

Sjukvårdspersonal runt om i Sverige har dragit flera lärdomar om vilka behandlingar som biter.

– I början av pandemin fick vi bara korta rapporter från Italien och Kina, och försökte dra slutsatser av dem, säger Björn Persson.

Han är verksamhetschef för intensivvården på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, och menar att man har fått mycket ny kunskap under pandemins förlopp. Till exempel har det visat sig fruktbart att tidigt behandla covidpatienter med blodförtunnande medicin, eftersom blodproppar är vanliga. Även kortison är bra att använda. Vissa patienter hjälps av det antivirala läkemedlet remdesivir – vilket hindrar viruset från att reproducera sig.

Björn Persson är chef för intensivvårdsavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset.
Björn Persson är chef för intensivvårdsavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Josefine Stenersen

Ytterligare en skillnad från våren är att färre patienter får respiratorbehandling. I stället används syrgas med högre flöden.

– Vid respiratorbehandling måste man söva ned patienter, och det finns många nackdelar med det. De tappar muskelkraft och kan lättare få trycksår och infektioner som lunginflammation. Respiratorn i sig ger också höga tryck, vilket kan skada lungan. Därför är det bra om vi kan undvika respiratorbehandling, och i dag kan vi det i större utsträckning, säger Björn Persson.

På Skånes universitetssjukhus i Malmö är Fredrik Månsson överläkare på infektionskliniken. Han trycker på vikten av tajming.

– Vi lär oss hela tiden om sjukdomens olika faser. I den tidiga virusfasen är många inte särskilt sjuka. Ungefär efter en vecka slår den inflammatoriska fasen till och man kan till exempel få svårigheter med syresättning. Det är oftast då man söker vård. Vi har blivit bättre på att dämpa den kraftiga inflammationen som vi ser hos de svårt sjuka, genom kortisonpreparat. Nu pratar vi mycket om tajming. Man ska sätta in stöten precis när inflammationen drar igång, säger han.

I dagsläget är antalet som sjukhusvårdas i Region Skåne fler än under våren. Men färre av dem, menar Fredrik Månsson, behöver intensivvårdas.

– Något jag också tror har betydelse är att patientpopulationen skiljer sig lite från vårens. Då blev fler 40-talister sjuka. Nu är den äldre generationen försiktigare, kunskapen är god om att ålder är en stor riskfaktor. Bland de inneliggande ser vi för tillfället fler som är födda på 60-talet. Det kan vara föräldragenerationen till de unga som just nu smittas mycket, resonerar han.

Vad är ”snackisen” i läkarkåren just nu?

– Vi måste bli ännu bättre på att kontrollera inflammationen hos de svårt sjuka. Det finns läkemedel som används på andra områden. Hittills saknar vi evidens från studier för behandling med dem, men det kommer säkert att komma inflammationsdämpande medel som kan användas i kombination med kortison. Sedan pratas det om vacciner så klart.

Peter Dahm är verksamhetschef och Iva-resurs för Sahlgrenska universitetssjukhusets särskilda pandemigrupp. Även han ser ett samband mellan de effektivare behandlingsmetoderna och att dagens vårdtider är kortare jämfört med vårens.

– Tidigare hade vi en snittid på uppåt tre veckor på Iva, och vissa patienter låg inne i 100 dagar. Nu tycker vi oss se att den genomsnittliga behandlingstiden har halverats. Det är inte heller lika många som måste ha dialys eller behöver läggas i bukläge för att optimera ventilation i lungorna.

Liksom sina kollegor i Stockholm och Malmö betonar han att faran är långt ifrån över.

– Det är samma virus, samma sjukdom och samma risker. Är du riktigt sjuk i många organsystem är det fortfarande en stor risk. Men vi tycker att vi lyckas behandla på ett bättre sätt.

Under våren minskade också dödligheten bland covidpatienter på svenska sjukhus – från nästan 25 procent i mars till drygt 13 procent i juni. Det visar en ny medicinsk studie. Rapporten har ännu inte utvärderats, utan är en så kallad preprint.

Thomas Lindén på Socialstyrelsen menar att man har lärt sig mycket inom sjukvården sedan pandemins begynnelse.
Thomas Lindén på Socialstyrelsen menar att man har lärt sig mycket inom sjukvården sedan pandemins begynnelse. Foto: Jonas Ekströmer/TT

För intensivvårdade patienter minskade dödligheten från drygt 36 procent till 20 procent under samma period, enligt studien.

– För varje månad ser vi en ökad överlevnad. Vi ser också att andelen av de sjukhusvårdade som behöver intensivvård har gått ned från ungefär 20 procent till 10 procent, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, och fortsätter:

– Det betyder antagligen att man är bättre på att välja vilka som behöver intensivvård och att behandla patienter på vanliga sjukhusplatser. Vi vet att vi har lärt oss mycket, och vi kan följa i data att vi blir bättre på att behandla covid-19.

Läs mer:

Smittskyddsläkare tveksamma till hårdare tag

SCB: Sverige kan vara på väg mot ett år av överdödlighet

Ämnen i artikeln

Sahlgrenska
Göteborg
Sjukvård
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt