Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-03-28 09:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/trycket-pa-polisens-verksamhet-for-personskydd-okar/

SVERIGE

Trycket på polisens verksamhet för personskydd ökar

Insats efter skjutning i Dalen i Stockholm tidigare i år.
Foto: Joel Danell

Antalet kriminella som vill hoppa av och andra personer i behov av skydd antas öka när våldet eskalerar i Stockholm.

– Vi står inför stora utmaningar. En av dem är att få till vår samverkan med socialtjänsten, säger Claes Torvern, tf sektionschef på Bops, polisens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet.

Nio personer har dödats i den våldsvåg i Stockholm som startade på juldagen då en 27-årig man med kopplingar till ett kriminellt nätverk sköts ihjäl i Rinkeby. Sedan dess har det inträffat nära 50 skjutningar och sprängningar på en rad olika platser i Stockholmsområdet.

Ett stort antal dåd har riktats mot personer, bostäder eller företag kopplade till rivalers familj eller släktingar. Det här märks hos Stockholmspolisens Bops-sektion, som varje år registrerar ungefär 14 000 ärenden som rör individers behov av skydd på grund av hot. I många av ärendena handlar det bara om några samtal, i andra kan det handla om personer som behöver konkreta skyddsåtgärder i flera år. Det kan handla om avhoppare, vittnen, personer som drabbats av brott i nära relationer, hedersvåld eller stalkning.

– Vårt mål är att de vi skyddar ska orka och våga fullfölja en rättsprocess, till exempel våga stå för sin anmälan eller vittna, säger Claes Torven, tf sektionschef på Bops i Stockholm.

Verksamheten ses som en viktig del i kampen mot den organiserade brottsligheten. Just nu är trycket hårt och en av svårigheterna är att hitta skyddade boenden.

Claes Torvern, tf sektionschef på Bops, polisens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet.
Foto: Privat

Det senaste året har också inflödet av ärenden ändrat karaktär. Avhopparärendena blir fler, liksom ärenden där personer bedöms vara i behov av skydd för att de hotas. Även ärenden med personer under 18 år, i vissa fall under 15 år, har ökat.

– Vissa ärenden är av väldigt akut karaktär. Det kan handla om att en brottsutsatt eller ett vittne är direkt hotat, säger Claes Torvern.

Att anhöriga till kriminella hotas är inget nytt, men den senaste tiden har antalet skjutningar mot lägenhetsdörrar och bostäder som kan kopplas till närstående till dem som är involverade i konflikter mellan kriminella nätverk ökat.

– Det är klart att folk är livrädda. Om den ”trenden” håller i sig kommer belastningen på oss öka avsevärt, konstaterar Claes Torvern.

Den enskilde individen kan dock inte vända sig till Bops och be om skydd. Grunden är att det finns en anmälan i samband med att ett brott begåtts eller att en förundersökning inletts. Polisen eller förundersökningsledaren vänder sig till Bops när man uppfattar det kan finnas ett behov av skydd. Då görs en hot- och riskbedömning i varje enskilt fall och utifrån vilken typ av brott som begåtts.

Bedöms hotet som reellt fattas beslut om vilka skyddsåtgärder som ska sättas in. Om ett ärende blir ett skyddsärende så kan man sätta in olika skydd. Det kan vara allt från ett samtal till att ytterst få personskydd.

I dagsläget hanterar Bops cirka 150–200 avhopparärenden med både hög och låg hotbild i regionen.

– Vi har flera stora utmaningar. I många fall handlar det om att försöka få bort en person från en viss miljö och då gäller det att samverkan med kommunernas socialtjänster fungerar smidigt. Så är det inte alltid i dag, säger Claes Torvern och nämner bristen på boenden åt skyddspersoner som ett problem.

När det gäller yngre personer kan det vara extra svårt att göra en riskbedömning. Enligt Claes Torvern är det inte samma sak att uppleva sig som hotad som att faktiskt vara hotad.

– Hur vi inom polisen och i andra myndigheter skall hantera de yngre som dras in i de olika gängen är en stor utmaning. Många yngre används som utförare av olika saker. Det kan handla om skulder, hållhakar eller att de ser upp till de äldre. Här måste vi hitta en bra samverkan mellan olika myndigheter.

Enligt Claes Torvern fungerar samverkan med de flesta kommunerna bra när det gäller avhopparverksamheten. Under de två senaste åren har 100 avhopparärenden avslutats. Av dem har 25 personer lyckats fullt ut och lever i dag vanliga liv. Var och en av dem en stor besparing för samhället.

– När det gäller avhopparverksamheten har vi kommit långt i samverkan med alla kommuner. Vi skulle vilja att det fungerade lika bra även när det gäller vittnen och målsägare, säger han.

Läs mer:

Ihjälskjuten man i Huddinge tidigare utsatt för mordförsök

Polisen: Dödligt våld mot anhöriga ny dimension i våldsvågen

Normalisering av gängvåldet är livsfarligt