Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-26 04:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/turkiet-inte-positivt-till-sverige-och-finland-i-nato/

SVERIGE

Turkiet ”inte positivt” till Sverige och Finland i Nato

Turkiets president Tayyip Erdogan är inte positiv till att Sverige och Finland går med i Nato.
Turkiets president Tayyip Erdogan är inte positiv till att Sverige och Finland går med i Nato. Foto: Adem Altan/AFP

Turkiet är inte positivt inställd till att Sverige och Finland går med i Nato, säger president Recep Tayyip Erdogan. Presidenten anklagar de nordiska länderna för att husera ”många terroristorganisationer”.

Utrikesminister Ann Linde (S) säger att hon ska träffa sin turkiska kollega i Berlin i helgen.

Presidentens uttalande kommer efter att Sveriges säkerhetspolitiska rapport presenterats tidigare på fredagen. Turkiet – som varit Natomedlem i 70 år – ”kan inte se positivt” på Sveriges och Finlands planer på att ansluta sig till Nato, uppger Erdogan i ett uttalande.

– Vi följer utvecklingen gällande Sverige och Finland, men vi är inte positivt inställda, säger han i uttalandet enligt Reuters.

Turkiet står närmare Ryssland än många andra Natoländer och har tvingats balansera mellan västländerna och Vladimir Putin sedan invasionen i Ukraina. Bland annat har Erdogan erbjudit sig att medla, något som analytiker och experter bedömer som en strategi för att slippa ta tydlig ställning.

Erdogan säger att det var ett misstag av Nato att välkomna Grekland som medlem, vilket skedde 1952, samma år som Turkiet blev medlem.

– Vi, Turkiet, vill inte upprepa samma misstag. Utöver det så är de skandinaviska länderna som ett hotell för terroristorganisationer, säger presidenten och fortsätter:

– De är till och med parlamentsledamöter i vissa länder. Det kan vi inte vara för.

Om Erdogan gör allvar av sitt uttalande blir det omöjligt att ansöka om ett svenskt eller finländskt medlemskap eftersom samtliga Nato-länder har vetorätt mot nya medlemmar.

Turkiets negativa inställning framfördes inte av den turkiska utrikesministern när han och den svenska utrikesministern Ann Linde (S) träffades i onsdags, säger hon i en kommentar.

”Den turkiska regeringen har inte framfört denna typ av budskap direkt till oss, inte heller i det Nordatlantiska rådet som består av de 30 Nato-ländernas ambassadörer i Natohögkvarteret i Bryssel”, säger Ann Linde i den skriftliga kommentaren.

Svenska utrikesministern beskriver relationen med sin turkiska motsvarighet som bra och konstruktiv. De båda kommer att träffas i Berlin i helgen på ett informellt Natomöte.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S).
Sveriges utrikesminister Ann Linde (S). Foto: Lisa Mattisson

”Vi kommer då ha tillfälle att samtala med varandra om en eventuell svensk Nato-ansökan och jag hoppas att vi även fortsatt får positiva besked från alla de 30 Nato-länderna”, säger Linde i uttalandet och tillägger att många Natoallierade uttryckt ”mycket starkt stöd” för Sverige och Finland.

USA försöker reda ut Turkiets inställning i frågan, säger Karen Donfried, president Joe Bidens statssekreterare för Europa, enligt Reuters.

– För mig är det inte säkert att Turkiet kommer att motsätta sig en svensk Natoansökan, säger Karen Donfried och tillägger att alla Natos medlemsländer har utvecklat en nära relation med Sverige och Finland under åt av samarbete, säger hon.

Tayyip Erdogans uttalande kommer ”absolut diskuteras” med Turkiet, Sverige, Finland och andra på helgens möte. Men det kommer inte ta över mötet, enligt Donfried.

Tidigare har även Kroatien offentligt motsatt sig en svensk och finsk Natoansökan. För DN har Kroatiens Natodelegation däremot uppgett att landets regering stödjer ett svenskt och finländskt medlemskap. I DN:s kartläggning har alla Natoländer sagt att det välkomnar Sverige och Finland i alliansen.

Läs mer:

Finlands president: ”Jag kommer att ringa Putin”

Visselblåsaren som jobbat för Pentagon uppmanar Sverige att stå utanför Nato

V-kritik mot rapporten: Analyserar inte riskerna

Ämnen i artikeln

Nato
Turkiet
Ann Linde
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt