Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-24 09:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/upprort-nar-politiker-vill-fortata-stadernas-mest-utsatta-delar/

Carl Mikael Bengtsson och grannen Ethel Mosa från hyresgästföreningen på Bellevuegården är båda hundälskare och promenerar ofta runt de gröna gårdarna i området.
Carl Mikael Bengtsson och grannen Ethel Mosa från hyresgästföreningen på Bellevuegården är båda hundälskare och promenerar ofta runt de gröna gårdarna i området. Foto: Daniel Nilsson
SVERIGE

Upprört när politiker vill förtäta städernas mest utsatta delar

Kan otrygghet och segregation byggas bort med nya sexvåningshus? I Malmö har de lokala Socialdemokraternas vision om att ”bygga staden hel” resulterat i skarpa slitningar mellan hyresgäster och politiker.

Men konflikten finns i hela Sverige – när många av städernas fattigaste områden ska byggas tätare.

Det ligger krossade rönnbär på asfalten vid gångstigen förbi lekplatsen. Ethel Mosa är glad att det inte är blod. Hon har bott i miljonprogramsområdet Bellevuegården i Malmö i över fyrtio år, går ofta ut med hunden, och är inte rädd för att bli rånad.

– Men jag är rädd för att bli skjuten. Det händer att det viner kulor här. Man har lärt sig höra skillnad på skott och raketer, säger hon.

För två år sedan sköts en kille ihjäl vid en av parkerna i området. I somras sköts flera skott in i en lägenhet hos ett äldre par. Polisen beskriver det som en felskjutning – måltavlan tros ha varit en annan lägenhet.

– Detta är ett orosområde. Vi har poliser här varje dag, det är mycket tråkigheter, säger Carl Mikael Bengtsson, ordförande i den lokala hyresgästföreningen.

Carl Mikael Bengtsson och Ethel Mosa är några av de hyresgäster som engagerat sig mot planerna på förtätning i området.
Carl Mikael Bengtsson och Ethel Mosa är några av de hyresgäster som engagerat sig mot planerna på förtätning i området. Foto: Daniel Nilsson

Men Bellevuegården är mer än skjutningar och droghandel. Här finns rosenbuskar, odlingslådor och lekplatser. Stora, lummiga gårdar ramas in av tre- och sexvåningshus från 1970-talet.

– Det är skönt för föräldrarna att kunna ha barnen lekandes på gården. Här kan man stå i köket och laga mat och titta ner på ungarna, säger Carl Mikael Bengtsson.

Vid några gräsklädda kullar intill en av lekplatserna springer kvarterens barn gärna upp och ner. Och när det någon gång kommer snö är de områdets givna pulkabackar.

– Nu ska de bort, säger Carl Mikael Bengtsson.

Kullarna med rutschkana och bänkar är populära bland barnen i området.
Kullarna med rutschkana och bänkar är populära bland barnen i området. Foto: Daniel Nilsson

Det är inte bara kullarna det handlar om. Delar av de stora grönytorna och parkeringsplatserna i området ska snart ge plats åt nya flerfamiljshus. Här planeras för tiovåningshus, sexvåningshus och radhus. Den stora infartsleden intill, som i dag skär rakt genom området, ska bli en smalare stadsgata.

Ethel Mosa pekar upp mot sina fönster på andra våningen. Framför dem ska det kommunala bostadsbolaget MKB bygga ett av de nya husen.

– Det blir inte mycket ljus kvar, säger Ethel Mosa.

Grafik: DN

Planerna är en del i ett större projekt om att i etapper förtäta stadens miljonprogramsområden. På Bellevuegården och området Lorensborg planeras cirka 1 200 nya bostäder. Men motståndet är massivt. På Bellevuegården har 672 av MKB:s närmare 1 000 lägenhetsinnehavare skrivit på en protestlista. I oktober planeras en större demonstration.

– Det ska finnas livskvalitet också. Att vi ska bo packade som råttor, är det något att sträva efter? säger Carl Mikael Bengtsson.

Carl Mikael Bengtsson och grannen Ethel Mosa har båda bott länge i kvarteret och trivs bra. Carl Mikael Bengtssons nio huskies är flitiga besökare på hundrastplatsen i parken intill.
Carl Mikael Bengtsson och grannen Ethel Mosa har båda bott länge i kvarteret och trivs bra. Carl Mikael Bengtssons nio huskies är flitiga besökare på hundrastplatsen i parken intill. Foto: Daniel Nilsson

Situationen på Bellevuegården är knappast unik. Liknande processer sker på många håll i landet, enligt kulturgeografen Johan Pries, lektor i samhällsplanering vid Lunds universitet.

– Det här händer på hundratals ställen i Sverige nu. I Eriksberg i Uppsala har det nyligen varit mycket bråk. I Stockholm finns massor av konflikter om det här. Det finns ett stadsbyggnadsideal i dag som är tät stad, där vi rör oss bort från bilismen, vilket är bra. Men var tillför vi tätheten? Jo, i områden där det redan är jättetätt, säger Johan Pries.

Han menar att det skett ett paradigmskifte i svensk samhällsplanering – utan någon egentlig debatt om konsekvenserna.

– Det första stället man tittar på är miljonprogramsområdena, där det finns mycket kommunal mark som är gratis, säger han.

Vi träffas på Norra Fäladen i Lund, ett av stadens mest utskällda bostadsområden. Det är i detta miljonprogramsområde Johan Pries bosatt sig – och det var här han som forskare först fick upp ögonen kring vad som håller på att ske. Här bestämde kommunen sig för runt tio år sedan att en del av områdets stora grönyta, Borgaparken, skulle bebyggas. Fem sexvåningshus skulle uppföras. Protesterna blev omfattande.

– I miljonprogramsområdena har grönytorna varit tänkta att kompensera för att man bor i lägenhet. I stället för att ha privat trädgård, har man de gemensamma grönytorna. När man bygger bort dem är risken att man bygger bort det som fått de här platserna att fungera, säger Johan Pries.

Johan Pries är lektor i samhällsplanering vid Lunds universitet, och bor själv i ett av stadens miljonprogramsområden.
Johan Pries är lektor i samhällsplanering vid Lunds universitet, och bor själv i ett av stadens miljonprogramsområden. Foto: Daniel Nilsson

Att nya bostäder behövs är det få som ifrågasätter – frågan är bara var de ska byggas. Det är här begreppet ”orättvis förtätning” kommer in. För det är knappast i städernas villakvarter och radhusområden man tar grönytor i anspråk, påpekar Johan Pries. I stället siktar politiker och stadsplanerare in sig på miljonprogramsområdena – där det som regel finns mycket kommunal mark, menar han. Och där människor redan bor tätt sett till våningsyta per kvadratkilometer.

– Det är en konflikt kring den här marken. Vem den tillhör och vem den är till för. Det vi vet är att vi kommer bygga en extrem täthet på människor som är de fattigaste i Sverige, säger Johan Pries.

Det var på partikongressen 1964 som reformprogrammet klubbades. Socialdemokraternas vision var tydlig: under kommande decennium skulle en miljon bostäder byggas för att komma till rätta med bostadsbristen, avskaffa trångboddhet och höja boendestandarden.

I dag, närmare sextio år senare, dras flera av områdena med sociala problem. I Malmö, har det socialdemokratiska styret beslutat om nya visioner för staden. Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö, slår sig ned på en av bänkarna på Bellevuegården.

– Vi har en tydlig idé om att vi vill bygga staden hel. Vi har flera miljonprogramsområden som behöver rustas upp.

Bild 1 av 2 Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö, och Sofia Hedén (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, ser de nya byggplanerna som en del i arbetet för att öka tryggheten i området.
Foto: Daniel Nilsson
Bild 2 av 2
Foto: Daniel Nilsson

Med en blandning av nya flervåningshus och radhus ska det bli lättare att flytta till något nytt inom området, säger hon. När det kommunala bostadsbolaget, MKB, nu ska bygga i kvarteren ges hyresgästerna därför förtur till nyproduktionen.

– Vi förtätar och ger möjlighet att göra bostadskarriär inom området, man kanske vill bo kvar men byta upp sig. Vi ska bygga blandat i hela staden, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Malmö växer. Men ytan som går att bebygga är begränsad, påpekar Sofia Hedén (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

– Jordbruksmarken vi har utanför behöver vi värna och spara. Skulle vi bygga allt nytt utanför skulle vi inte ha någon jordbruksmark kvar.

Frågan är komplex. Går det att minska skjutningar och otrygghet med nya sexvåningshus och radhus?

– När vi pratar om att bygga staden hel handlar det både om att göra sociala satsningar och om att bryta de fysiska barriärer som gör att områden inte hängt med i den positiva utvecklingen, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Efterfrågan på radhus och nya lägenheter är stor. De nya husen kommer vara attraktiva alternativ för många i området, anser Sofia Hedén (S) och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).
Efterfrågan på radhus och nya lägenheter är stor. De nya husen kommer vara attraktiva alternativ för många i området, anser Sofia Hedén (S) och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). Foto: Daniel Nilsson

Byggplanerna på Bellevuegården har diskuterats länge. Efterfrågan på hyresrätter i Malmös miljonprogramsområden är stor. Och på flera punkter har stadsplanerarna efter hand gått de boende till mötes, enligt Sofia Hedén.

– Det hade ju varit förfärligt om vi bara byggde nytt och modernt i egna stadsdelar, och lämnade de gamla bakom oss. Det är också en signal att sända till människor, att ert område inte är värt att satsa på, säger Sofia Hedén.

Senast i somras sköts det i området. På vilket sätt blir det tryggare av att det byggs fler hus?

– Det handlar om hur man bygger. Nu har vi hus som är vända in mot gårdarna. Det gör att när du rör dig ute på parkeringarna på parallellgatorna gör du det helt utan insyn. Det är ödsligt och skapar otrygga platser.

Längs den stora infartsleden i området ska de nya höghusen byggas med lokaler i bottenplan.

– Det ska vara mer liv, rörelse och folk. Det går att bryta segregationen, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Ethel Mosa och Carl Mikael Bengtsson oroar sig för att fler hyresgäster i framtiden ska samsas om grönytorna i kvarteren.
Ethel Mosa och Carl Mikael Bengtsson oroar sig för att fler hyresgäster i framtiden ska samsas om grönytorna i kvarteren. Foto: Daniel Nilsson

Vid Borgaparken på Norra Fäladen i Lund, fick de boende i området efter tre års protester slutligen gehör för sina synpunkter. Fem nya planerade höghus blev till slut två. Sedan dess har dock andra delar av området förtätats, berättar kulturgeografen Johan Pries.

– Jag tror det är ett problem om man har de här skyhöga ambitionerna om att lösa kriminalitet, lösa skjutningar och göra staden mindre segregerad genom att bygga nya hus. Säg i stället ”vi behöver den här marken”. Fråga de boende ”vad saknas här? Vill ni ha ett äldreboende?” Nu kommer någon i stället och säger ”ni behöver fler ögon på gatan.”

En spännande aspekt av de byggprocesser som nu pågår i flera av Sveriges miljonprogramsområden är att perspektivet plötsligt vänt, anser Johan Pries.

– När Rosengård byggdes var kritiken att det var för tätt, det är Malmös tätaste miljonprogramsområde. Nu ska man förtäta på flera ställen i det området. Helt plötsligt är problemet alltså att det inte är tillräckligt tätt. Och det har gått så här fort, säger han och knäpper med fingret.

Manizha Alimi och systerdottern Asma är ofta ute på gården. Manizha Alimi tycker det är tråkigt att fler hyresgäster i framtiden ska samsas om utrymmet.
Manizha Alimi och systerdottern Asma är ofta ute på gården. Manizha Alimi tycker det är tråkigt att fler hyresgäster i framtiden ska samsas om utrymmet. Foto: Daniel Nilsson

Tillbaka på Bellevuegården kommer femåriga Asma Alimi och hennes moster Manizha Alimi gåendes med sina cyklar. Manizha Alimi har bott här i tio år och trivs bra i området.

– Mina barn är alltid ute med andra barn och leker och fikar på gården. Det är tråkigt att de ska bygga, säger Manizha Alimi.

Trots att det första förslaget har ändrats en del efter de boendes protester och att delar av gårdarna fortsatt kommer att vara kvar, finns det mycket övrigt att önska, tycker Carl Mikael Bengtsson och Ethel Mosa från den lokala hyresgästföreningen.

– Detta är vårt hem och vår trädgård. Nu blir det hus och betong, och det är inte det människor behöver och vill, säger Ethel Mosa.

Carl Mikael Bengtsson är redan igång med storslagna planer på en demonstration i oktober.

– Malmöborna måste vakna, i dag är det här. Nästa gång är det nästa område. Man banar väg för en ful bostadspolitik i hela landet, säger han.

Här hittar du fler texter från DN:s redaktion i Skåne

Ämnen i artikeln

Skåne
Lund
Malmö
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt

Bild 1 av 7 Carl Mikael Bengtsson och Ethel Mosa är några av de hyresgäster som engagerat sig mot planerna på förtätning i området.
Foto: Daniel Nilsson
Bild 2 av 7 Kullarna med rutschkana och bänkar är populära bland barnen i området.
Foto: Daniel Nilsson
Bild 3 av 7 Carl Mikael Bengtsson och grannen Ethel Mosa har båda bott länge i kvarteret och trivs bra. Carl Mikael Bengtssons nio huskies är flitiga besökare på hundrastplatsen i parken intill.
Foto: Daniel Nilsson
Bild 4 av 7 Johan Pries är lektor i samhällsplanering vid Lunds universitet, och bor själv i ett av stadens miljonprogramsområden.
Foto: Daniel Nilsson
Bild 5 av 7 Efterfrågan på radhus och nya lägenheter är stor. De nya husen kommer vara attraktiva alternativ för många i området, anser Sofia Hedén (S) och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).
Foto: Daniel Nilsson
Bild 6 av 7 Ethel Mosa och Carl Mikael Bengtsson oroar sig för att fler hyresgäster i framtiden ska samsas om grönytorna i kvarteren.
Foto: Daniel Nilsson
Bild 7 av 7 Manizha Alimi och systerdottern Asma är ofta ute på gården. Manizha Alimi tycker det är tråkigt att fler hyresgäster i framtiden ska samsas om utrymmet.
Foto: Daniel Nilsson