Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-03 22:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/vaccinsamordnaren-om-uppdraget-det-vaxlar-valdigt-fort-mellan-att-vara-skurk-och-hjalte/

Sverige

Vaccinsamordnaren om uppdraget: ”Det växlar väldigt fort mellan att vara skurk och hjälte”

Kristine Rygge är vaccinsamordnare i Västra Götaland. ”Sverige är i ett historiskt skede”, säger hon.
Kristine Rygge är vaccinsamordnare i Västra Götaland. ”Sverige är i ett historiskt skede”, säger hon. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Skurk ena dagen, hjälte nästa. Som vaccinsamordnare är det Kristine Rygges uppgift att se till så att invånarna i Västra Götalandsregionen får sitt covid-19-vaccin. Men det är fortfarande mycket som är ovisst och vaccinsamordnaren får göra som de flesta andra för att ta reda på när nästa vaccinleverans kan komma.

– Jag får gå in och titta på Folkhälsomyndighetens hemsida för att få information, säger Kristina Rygge.

Utanför dörren måste Freja, en australian cobberdog, sätta sig på en liten matta innan hon får komma in i hallen.

– Sitt. Sitt ner, Freja. Sitt ner.

Hunden nosar runt och intresserar sig måttligt för matte.

Kristine Rygge med hunden Freja. Varje morgon börjar med en promenad, sedan väntar mejlkorgen på datorn.
Kristine Rygge med hunden Freja. Varje morgon börjar med en promenad, sedan väntar mejlkorgen på datorn. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Hemmakontoret har varit uppställt sedan oktober.

– I dag har jag ett möte vid nio om hur vi ska få ut information om vaccinering till invånare som inte har direkt kanal in i det svenska samhället, säger Kristine Rygge, vaccinsamordnare inom Västra Götalandsregionen, vid köksbordet.

– Efter det har jag telefonmöte med regionens stab, men det får ni inte lyssna på. Det är hemligt.

Innan coronapandemin arbetade 43-åriga Kristine Rygge delvis som överläkare på Sahlgrenska i Göteborg, och delvis inom koncernstaben för hälso- och sjukvård som medicinsk rådgivare. Det är ett arbete hon älskar (och fortfarande har kvar) eftersom hon får ”måla med de stora penseldragen”; samma anledning till varför hon älskar rollen som vaccinsamordnare.

– Hade jag fått byta yrke hade det blivit till logistiker. Jag älskar logistik. Detaljer och sådant överlåter jag gärna till någon annan, säger hon.

När pandemin drog fram över världen våren 2020 gick Västra Götalandsregionen upp i särskild sjukvårdsledning. Då fick Kristine Rygge uppdraget att sköta provtagningarna.

Hemmakontoret har varit uppe sedan oktober.
Hemmakontoret har varit uppe sedan oktober. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Ett år senare sitter hon på rollen som vaccinsamordnare – ett jobb hon aldrig formellt sökte.

– Jag tror inte någon frågade mig utan när det diskuterades så sa jag väl mer 'Jag kan göra det', säger hon.

Men vad är hennes jobb egentligen? Målet är inte att alla i Västra Götaland ska vaccinera sig, menar hon.

– Nej, det tycker jag inte. Jag ser mitt uppdrag som att så många som möjligt som vill vaccinera sig ska ha gjort det så fort de kan. Men vi kan inte tvinga någon, säger hon.

Gång på gång under intervjun säger Kristine Rygge att det varken går med piska eller morot; bara med information. Invånarna i regionen ska fatta egna självständiga beslut, baserade på kunskap – inte rykten. Och därför tror Kristine Rygge att de allra flesta kommer att vilja vaccinera sig.

– Helst innan sommaren, säger hon bestämt.

Flera regioner har flaggat för att de kommer att få svårt att nå målet att vaccinera invånarna innan halvårets slut. Kristine Rygge tror att hon och hela teamet i VGR kommer att lyckas.

– Visst, tiden går fort men det är rätt lång tid kvar till juli, säger hon.

Pandemic – ett givet spel hemma hos en vaccinsamordnare?
Pandemic – ett givet spel hemma hos en vaccinsamordnare? Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Hur mycket jämför du ditt arbete med kollegorna i region Stockholm och Skåne?

– Inte så mycket, faktiskt. Vi har så olika förutsättningar. Vi har många fler kommuner än i Stockholm exempelvis. Vi har 49 stycken. Vad har de? 24?

Rätt svar är 26. Skillnaden är inte småpotatis för en samordnare.

– Vi i Västra Götaland har 204 vårdcentraler. Gotland har kanske åtta. Men det är ingen skillnad i hur svårt arbetet är, säger hon snabbt urskuldande.

På telefonen plingar en nyhet till. En vårdcentral har gett personer utanför fas 1 vaccin. Liknande rapporter har kommit sedan februari; folk har fått vaccin, eller erbjudande om vaccin innan alla på äldreboenden har fått sina sprutor.

– Jag vet att det uppfattas som orättvist. Och det är det också på ett sätt, säger Kristine Rygge.

Anledningen stavas: Försenade leveranser. I början av januari flödade vaccinet in enligt plan.

– Vi hade en lista över de kommuner som hade flest boende på särskilda boenden. De fick vaccinet först.

I februari blev det nästan bom stopp, och när leveranserna begränsades hade vissa kommuner kvar vaccinrester.

– När doserna visade sig räcka till många fler så fick vissa vårdcentraler resterande doser innan de blev för gamla. För man får inte slänga vaccin, säger hon.

Doserna hade kunnat levereras till andra kommuners särskilda boenden – men tiden räckte inte till, menar Kristine Rygge.

Hemmakontoret har två medarbetare; Kristine Rygge och hunden Freja
Hemmakontoret har två medarbetare; Kristine Rygge och hunden Freja Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Och här luftar Kristine Rygge viss kritik gällande den svenska strategin.

– Jag önskar att Sverige på ett tydligare plan hade sagt att vi som land lider brist på vaccin. Nu tror folk och media att vi inte har vaccin här hos oss, i Västra Götaland, men det stämmer ju inte! säger hon.

Just nu befinner sig Västra Götaland i fas 1 och 2. Inom loppet av några månader kommer fas 3 och 4 att starta; den största delen av befolkningen.

– De flesta kommer vaccineras i lokaler som vi använder när vi vaccinerar äldre för influensan. Om du är under 65 år så kan du fråga din mormor eller mamma, eller någon annan som fått vaccin mot influensa så får du svaret där. Alltså förmodligen på eller nära din vårdcentral. Men det kommer även finnas större lokaler när det blir dags för massvaccinationen.

Vet du när mer vaccin kommer?

– Nej, jag får gå in och titta på Folkhälsomyndighetens hemsida för att få information.

Varför vet du inte mer?

– För att ingen vet, säger Kristine Rygge lugnt.

Hon säger att hon får reda på om och när ett visst vaccin kommer till Sverige via mederna – till stor del.

– Vi berättar ju allt vi vet för alla, och om vi inte har svar så beror det på att ingen vet, säger hon.

Hon knappar in sig på folkhälsomyndighetens hemsida. Där står det att i vecka 7 kommer det 27 500 doser.

– Åh, jag hoppas verkligen att de kommer.

Kristine Rygge vet inte hur eller när hon fick jobbet som vaccinsamordnare. Det bara blev så, är förklaringen.
Kristine Rygge vet inte hur eller när hon fick jobbet som vaccinsamordnare. Det bara blev så, är förklaringen. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Visste inte du det?

– Nej, det gjorde jag inte. Det ändras hela tiden, och vi går in på fohm.se för att få information.

Kristine Rygge oroas inte jättemycket av rubrikerna som berättar att personal i exempelvis Borås har tackat nej till Astra Zenecas vaccin.

– De brukar ta sprutan när de får höra att man inte få välja vaccin i Sverige. Ingen får det.

Vaccinationsviljan har varit god i regionen, överlag.

– Jag fokuserar på de som vill ha sprutan, för jag tror på positiv förstärkning. Vi behöver lägga energin på de som vill ha i stället för de som redan har bestämt sig för att inte ta, säger hon lugnt.

Det har blivit dags för dagens första möte. Det handlar om hur informationen om vaccin ska nå bland annat papperslösa.

Vaccineringen av papperslösa har fått kritik, och Kristine Rygge är medveten om att hennes jobb är kontroversiellt.

– Det är en roll som växlar väldigt fort mellan att vara skurk och hjälte, konstaterar hon.

Vad tycker du om ditt jobb, är det svårt?

– Jag tycker att jobbet är intress... nej, alltså viktigt. Åh, min mormor hade blivit arg på mig. Man kan ju inte säga att ett sånt här jobb är ”spännande”, säger hon och himlar med ögonen en stund.

– Eller jo, det kan man kanske. Sverige är ju i ett historiskt skede.

Hon slår korken på pennan.

– Nu är det dags för lunchpromenad och möte.

Kristine Rygge går med Freja i koppel med ena handen, och i andra håller hon sladden som går till mobilens head-set.

På lunchpromenad och möte med högsta ledningen i Västra Götalandsregionen, VGR.
På lunchpromenad och möte med högsta ledningen i Västra Götalandsregionen, VGR. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

På mobilskärmen syns för en sekund bilden av Ann Söderström, sjukvårdsdirektör för VGR, innan hon glider ned i Kristine Rygges jackficka.

Efter en rask promenad blir Kristine Rygge ombedd att ställa sig i en port för porträttfotografering.

– Nu kommer folk tro att jag bor här och komma hit och kasta bajs på dörren, haha!

Inget hat och inget hot har nått Kristine Rygge, samtidigt som nyheterna kommer om att tjänstemän på Folkhälsomyndigheten har fått poliseskort till jobbet.
Inget hat och inget hot har nått Kristine Rygge, samtidigt som nyheterna kommer om att tjänstemän på Folkhälsomyndigheten har fått poliseskort till jobbet. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Har det hänt?

– Nej, absolut inte! säger hon och ser förskräckt ut.

Frågan är befogad. Bara timmar efteråt kommer nyheten från Sveriges Radio Ekot att tjänstemän på Folkhälsomyndigheten har poliseskort på grund av hot och hat från medborgare. Morgonen efter berättar Ekot att vaccinsamordnare över hela Sverige har fått hjälp från säkerhetsansvariga i regionen.

Har du någonsin varit rädd under det senaste året?

– Nej, aldrig. Jag lever på som vanligt.

Ämnen i artikeln

Västsverige
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt