Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-28 01:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/vardpersonal-undantas-fran-karantansregler-for-covid-19/

SVERIGE

Vårdpersonal undantas från karantänsregler för covid-19

Foto: Magnus Hallgren

Trycket på sjukvården är högt och för att klara bemanningen har flera regioner tagit beslut om undantag från karantänsregler för vårdanställda. Det innebär att personer som haft kontakt med covidsmittade men saknar symtom får gå till jobbet efter att ha gjort ett snabbtest.

Den fjärde smittvågen har resulterat i ett ökat antal patienter som vårdas med covid-19 på landets sjukhus samtidigt som många söker vård för andra sjukdomar som säsongsinfluensa och vinterkräksjuka.

Parallellt har smittspridningen, i kombination med Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att alla ska vara hemma i karantän om någon i hushållet insjuknar i covid-19, medfört hög sjukfrånvaro bland vårdpersonal. Den 22 december lättade därför Folkhälsomyndigheten på rekommendationen om familjekarantän vid konstaterad covid-19 för regionerna.

Redan dagen därpå, den 23 december, fattade flera regioner beslut om att införa möjlighet till undantag och ytterligare regioner följde senare efter. Det innebär att personal som haft kontakt med smittade men själv är symtomfri får gå till jobbet efter ett negativt snabbtest.

Undantaget får användas av vårdgivare som bedriver akut- eller slutenvård, geriatrik, psykiatri och förlossning, men bara då det råder kritisk personalbrist. Bedömningen görs i varje enskilt fall av verksamhetschef eller chefläkare.

Smittkyddsläkare Maria Rotzén Östlund säger att Smittskydd Stockholm förutsåg att rekommendationer om hushållskarantän om en familjemedlem insjuknat i covid-19 skulle ställa till problem för sjukvården.

– Men vi vill ju följa regelverket och lyfte frågan till Folkhälsomyndigheten. Det är bakgrunden till det här undantaget, säger Maria Rotzén Östlund.

Hon uppskattar att det handlar om en handfull personer per vecka på varje sjukhus i Stockholm.

– Det är naturligtvis inget som vi önskar, men man får ställa patientsäkerheten mot att få dit en person utan symtom. Vissa har sagt att det nästan känns tryggare att ha de här personerna på plats, eftersom de testas med antigentest varje dag.

I Västra Götaland har undantaget används en handfull gånger, främst använts för att säkra upp behovet av vårdpersonal på nyckelfunktioner eller med specialistkompetens, säger regionens tillförordnade hälso- och sjukvårdsdirektör Jan Kilhamn.

– Jag har stor förståelse för att man måste säkerställa att smittspridningen inte sker från vårdpersonalen. Men där kompetensförsörjning är särskilt prekär och viktig – där kan det vara sårbart ibland.

Jan Kilhamn, t f hälso-och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen
Jan Kilhamn, t f hälso-och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen Foto: Catarina Fyrberg

Behovet har varit störst på de mindre länssjukhusen, enligt Jan Kilhamn.

– Vi har en tuff bemanningssituation och det är det som driver frågan. Det handlar om seniora läkare och överläkare där man behöver kunna säkra kompetens inom till exempel kirurgi eller infektion. Det är ingenting som vi marknadsför eller vill ska användas brett. Det är mer en beredskapsåtgärd. Vi vill att våra klinikchefer ska vara medvetna om att möjligheten finns men också vara medvetna om det ansvar som det innebär att utnyttja det, säger han.

Regionen har inte haft några inrapporterade fall av smittspridning relaterat till vårdpersonalen som det gjorts undantag för, enligt Jan Kilhamn.

– Att ta bort alla risker för allting i ett liv är en utopi. De här personerna följs mer noggrant än övrig vårdpersonal.

Region Jämtland-Härjedalen gjorde totalt åtta undantag – för två barnmorskor, en sjuksköterska och resten läkare – mellan den 23 december och 10 januari då beslutet löpte ut, enligt hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Söderkvist.

– Vi har en hög frånvaro och vi såg att det här kunde vara en möjlighet att underlätta bemanningssituationen vid särskilda tillfällen i undantagsfall. Vi har en väldigt liten grupp som kan komma in och jobba vid hög sjukfrånvaro.

Hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Söderkvist i Jämtland-Härjedalen.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Söderkvist i Jämtland-Härjedalen.

Förutom ovannämnda regioner har DN varit i kontakt med Västerbotten, Dalarna, Halland, och Skåne som fattat beslut om att undantag kan göras vid särskilda tillfällen.

En sjuksköterska inom intensivvården som just nu omfattas av undantaget i en av de aktuella regionerna, säger att det gäller den som har träffat en positiv person i cirka 15 minuter och är symtomfri.

– Då måste jag ta antigentest dagligen innan mitt arbetspass och jag måste bära ett speciellt munskydd. Jag får inte sitta och fika eller äta i närheten av mina kollegor. Detta ska göras under sju dagar.

Sjuksköterskan säger att hon är kluven till undantaget, men berättar att många av hennes kollegor just nu är hushållsisolerade och inte kan jobba.

– När en familj blir sjuk med lite olika intervall så kan en medarbetare bli borta i fyra veckor. Det blir otroliga bortfall av personal. Här räcker det att fyra, fem personer blir borta så är det massor av luckor i schemat som vi andra måste täcka upp.

Emma Jonsson, ordförande för Vårdförbundet avdelning Stockholm, anser att undantaget ger motsägelsefulla signaler.

– Det visar att läget är samhällskritiskt. Det speglar att det inte finns tillräckligt med personal för att klara vården. Pandemin har ju pågått i två år. Vi har covid, visst, men det är också influensa och andra infektioner som inträffar varje år.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt