Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-29 15:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/vildsvinen-parar-sig-med-suggorna-tar-sig-igenom-6-000-volts-stangsel/

SVERIGE

Vildsvinen parar sig med suggorna – tar sig igenom 6 000 volts stängsel

Bild 1 av 3 Oskar Ohlson med en av sina blandrasgrisar i bakgrunden.
Foto: Privat
Bild 2 av 3
Foto: Privat
Bild 3 av 3
Foto: Privat

Grisbonden Oskar Ohlson har i flera år fått oönskat besök i form av vildsvin som parar sig med hans tamgrisar.

Kritik riktas nu mot Länsstyrelsen som han menar inte har engagerat sig alls i ärendet, trots risken för afrikansk svinpest.

– Jag har tjatat men det händer ingenting, säger Oskar Ohlson.

Sedan påhälsningarna började för fyra år sedan har problemet varit mer eller mindre återkommande. Vildsvinsgaltar tar sig in i stallet och betäcker suggorna, vilket P4 Skaraborg tidigare har rapporterat om. Första gången det hände hade ett svin parat sig med åtta gyltor (en sugga som inte tidigare fött grisar).

– Sedan dess har det bara löpt på kan man säga, tills för ett år sedan då vi började bygga ett stall och tog in grisarna. Vi gav upp att ha grisarna ute, kan man säga. Vi har kunnat ha grisarna ute på dagarna men inne på nätterna. Det har funkat bra, men vi vill ju att de ska gå ute så mycket som möjligt, säger Oskar Ohlson.

Sammanlagt har över 100 blandraskultingar blivit till. De är inte aggressiva, men kan stressa upp sig och hoppar, vilket inte vanliga grisar gör.

Inte ens ett rovdjursstängsel med 6 000 volt har kunnat stoppa vildsvinen.

– En gång hände det när vi skulle mata grisarna, då såg vi ett svin som skrek innan det sprang igenom staketet, så de vet om att det gör ont, säger Oskar Ohlson.

Han har varit i kontakt med Länsstyrelsen ett flertal gånger, men inte fått gehör. Det är konstigt att inte Länsstyrelsen engagerar sig mer i frågan, säger han, inte minst på grund av risken för afrikansk svinpest.

– Den finns ju i Europa. Och jag tycker det är väldigt konstigt att Länsstyrelsen inte agerar, för om vilda svin kan vara omkring tamsvin så tar det nog inte många månader eller dagar innan vi får över afrikansk svinpest till tamsvin. Det är konstigt att man inte hjälper till med bidrag till stängsel eller nånting.

Regina Gentsch.
Regina Gentsch. Foto: Länsstyrelsen

Enligt Länsstyrelsen är det svårt att göra något mer än att sätta upp ett elektriskt stängsel.

– Det finns nog inte mer att kräva av honom. När galtarna brunstar är de väl väldigt kärleksfulla, eller vad man nu ska säga, så att det kan vara svårt att stoppa dem, säger Regina Gentsch på Länsstyrelsens viltenhet i Västra Götaland.

Jakttiden för vildsvin är generös och därför får man inte ersättning för eventuella skador.

– Det finns problem med vildsvin i hela länet, sedan kan det vara lite olika på olika ställen. Men jakttiden är väldigt generös just så att man kan minska stammen, och i och med det är det också så att man inte får ersättning för skador.

Afrikansk svinpest finns ännu inte i Sverige men är ändå en reell oro, säger Regina Gentsch. Störst risk är att den kommer hit med människans hjälp, exempelvis genom kontaminerade transportfordon, jaktturism eller matavfall.

– Och det är helt klart att om sjukdomen skulle vara här är det jätteviktigt att inte de vilda grisarna kan komma i kontakt med grisbesättningarna.

Om man hittar ett dött eller sjukt vildsvin ska det rapporteras till statens Veterinärmedicinska anstalt, för att hitta sjukdomen så tidigt som möjligt.

Läs mer nyheter från Västsverige.

Ämnen i artikeln

Västsverige
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt