Att den svenska utrikesministern besöker Moskva för ett möte med Sergej Lavrov i Moskva precis samtidigt som Rysslands ledande oppositionspolitiker under skandalartade former ställs inför rätta kan tyckas märkligt. Men det var ett rent sammanträffande och inte alls planerat, poängterar hon.

Ann Linde besöker den ryska huvudstaden i två egenskaper: Dels som svensk utrikesminister, dels som som företrädare för OSSE, den europeiska säkerhetsorganisationen, där Sverige just tillträtt som ordförande.

– Det här besöket var bestämt tidigare. Som OSSE-ordförande ville jag åka först till Ukraina – där jag besökte konfliktlinjen – och sedan direkt till Ryssland för att kunna diskutera Ukrainafrågan. Efter det kom Navalnyjrättegången upp, så det var en slump.

Den digitala intervjun genomförs några timmar innan domen avkunnas. På frågan om hur hon reagerar på rättegången mot Navalnyj och om Sverige kommer att förespråka sanktioner mot Ryssland svarar Ann Linde:

– Domen har ju ännu inte fallit. Jag tog självklart upp frågan med Lavrov, och det var en ganska hård diskussion, eftersom vi kräver att Navalnyj släpps fri och vi protesterar mot hur de fredliga demonstranterna har behandlats av polisen och att man har satt så många i arrest. Där har ju Lavrov en helt annan syn på frågan.

– Jag vill understryka att vi redan har sanktioner med anledning av förgiftningen av Navalnyj.

Hon tillägger att först när det är känt hur det går i domstolen kommer EU ta ställning till eventuella vidare åtgärder.

Omvärlden har riktat hård kritik mot behandlingen av Navalnyj och de folkliga protesterna. Lavrov och Kreml säger att det är en inre angelägenhet för Ryssland. Är ditt intryck att de ens bryr sig?

– Man ska inte ha några stora förhoppningar om att det kommer att innebära några stora förändringar i Ryssland. Läget för de mänskliga rättigheterna och civilsamhället i Ryssland har ju förändrats på ett negativt sätt. Särskilt sedan lagändringen om att personer och organisationer ska kunna kallas för ”utländska agenter”, ett väldigt laddat begrepp, som gör att man inte kan ta emot stöd utifrån.

– Det försvårar de mellanmänskliga kontakterna. Vi verkar såväl för Navalnyj som för att det ska bli mer demokratisk och fritt i Ryssland. Det är viktigt att vi fortsätter att vara entydiga och mycket klara när det gäller Navalnyj.

Under den gemensamma presskonferensen med Linde sade Lavrov att han inte fått besked om på vilka grunder FOI:s laboratorium i Umeå slog fast att Navalnyj förgiftades med det militära nervgiftet novitjok. Han klagade på att det utgjorde bristande transparens.

Vad svarade du honom på det?

– Jag svarade att det är tre oberoende forskningsinstitut som har kapacitet att analysera kemiska ämnen, bland annat novitjok, som kom fram till samma resultat. Och det överlämnades till Tyskland.  Även Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, har ju kommit fram till detta. Så vi väljer att ha fullt förtroende för detta.

Ryssarna begär faktaunderlaget till den slutsatsen, hur ställer du dig till det?

– Policyn är att försvarets analyser inte är något som vi, åtminstone i dagsläget, redovisar öppet. Det tror jag att alla förstår.

Lavrov betecknade de rysk-svenska relationerna som ganska dåliga. Hur skulle du vilja karaktärisera dem just nu?

– Vi har en tvåspårspolitik. Efter händelserna i Ukraina har vi varit väldigt tydliga med att sanktionerna ligger kvar och att vi fortfarande anser att det är en illegal annektering av Krim och en aggression i östra Ukraina. Där är vi helt oense. Men samtidigt finns det områden där vi kan samarbeta konstruktivt.

Ann Linde nämner samarbetet i Arktis och klimatfrågan.

– Jag upplever en stor förändring i den ryska attityden i den frågan. Uppvärmningen i Sibirien, och vad den har lett till med permafrosten, har blivit ett ganska brutalt uppvaknande.